ILLINOIS UNIVERSITY OF ILLINOIS AT URBANA-CHAMPAIGN PRODUCTION NOTE University of Illinois at Urbana-Champaign Library Brittle Books Project, 2015.COPYRIGHT NOTIFICATION In Public Domain. Published prior to 1923. This digital copy was made from the printed version held by the University of Illinois at Urbana-Champaign. It was made in compliance with copyright law. Prepared for the Brittle Books Project, Main Library, University of Illinois at Urbana-Champaign by Northern Micrographics Brookhaven Bindery La Crosse, Wisconsin 2015THE UNIVERSITY OF ILLINOIS LIBRARY i, L54nC oop.2^ '0AE ST. HDSFFRANZ THIMM & CO.'S SERIES OF EUROPEAN GRAMMARS AFTER AN EASY AND PRACTICAL METHOD. PART VI. THE SWEDISH LANGUAGE. LONDON: FRANZ THIMM & CO., PUBLISHERS AND FOREIGN BOOKSELLERS, 24j BROOK STREET, NEAY BOND STREET, W. 1892. [ENTERED AT STATIONERS* SAXil*.]A NEW PRACTICAL AND EASY METHOD OF LEARNING THE SWEDISH LANGUAGE. BY C. LENSTRÖM. \\ AFTER THE NEW SYSTEM OF MATHIAS MEISSNEB. Sixth Improved Edition. ' OOOC^OOOO- L 01ST ID OUST: FRANZ THIMM & CO., PUBLISHERS AND FOREIGN BOOKSELLERS, 24) BROOK STREET, NEW BOND STREET, "W". 1892. [all bights keservud.]' ■ \ ° 'h' FRANZ THIMM & CO., Publishers, Librarians, and Foreign Booksellers», 24, Brook Street, BoiicL Stréét, IjOISTDOISr, w. A New System of S^F-ipTRUCTION IN ALL EURO- PEAN, ORIENTAL AND CLASSICAL LANGUAGES, after an easy and practical method on the most simple principles. Franz Thimm & Co.'s series of Grammars, Dictionaries, Commercial Correspondence, Phrase and Reading Books combine theory with practice, and from their simple, easy and judiciously arranged method insure a rapid and thorough Grammatical and Conversational know- ledge of Foreign Languages. — Catalogue Gratis on application. The latest French, German, Italian, Spanish, Russian, Portuguese, Danish, Swedish, Dutch, Hungarian, Ice- landic, Modern-Greek, Latin, Hebrew, Turkish, Arabic, Persian, Hindustani * Chinese and other works at the Foreign Published Prices. Any Book on Periodical published in any part of the World not in Stock, is promptly imported to order. Printing and Bookbinding. Subscriptions received for all Foreign Newspapers and Periodicals. A Register kept of Foreign Teachers. Translations made in and from all Languages. FOREIGN CIRCULATING LIBRARY-TERMS: Town Subscription, i 5 s. per annum, two works. Country Subscription, £ 1 10 s. per annum, 12 volumes. Cheques crossed "Bank of England." Postal Notes and Money Orders payable "Vere Street, W."r4 o f 4M-7 ? L vT 'f k c PREFACE. Mathias Meissner's new and improved System of Learning Foreign Languages. The study of foreign languages having become general, the method of teaching them* has altered and improved, so as to unite the changes which philology has suggested, with those which the comparison of languages has taught. The Publishers have had this aim in view in the series of 0 Foreign Grammars which have been issued under the title of '•o Franz Thimm & Co.'s D" • Series of European, Oriental and Classical Grammars ^ after Mathias Meissner's easy and improved method.

spirit — anden, the spirit, soul qvinita, woman — qvinnan, the woman bro, bridge — bron, the bridge ö, island — ön, the island hustru, wife — hustrun, the wife tå toe — tån, the toe. The Neuter also loses the e, if substantives end in a or e, but it remains after other vowels, as: hjetta, heart — hjertat, the heart rike, empire — riket, the empire tryckeri, printing office — tryckeriet, the printing office strå, straw — strået, the straw frö, seedcorn — fröet, the seedcorn. 3. Declension of the Article* Singular. Masc. and Fem. Nom. en — n, the Gen. ens — ns, of the Dat. en — w, to the Acc. en — n, the et ets et et Neuter. t, the ts, of the t, to the f, the. Plural. Nom. ne, fem. na, the Gen. nes - nas, of the Dat. ne - na, to the Acc. ne - na, the wa nas na na en, the ens, of the c», to the en, tie10 4. The fiender of Substantives. The Masculine are: 1. The names and professions of men, as: Carl, Charles — konung, king fader, father — snickare, joiner. % The names of the seasons, months, days, seas and ri- vers, as: höst, autumn — Torsdag, Thursday Mars, March —- Mälaren, the Mälar lake Rhen, Rhine. * 3. The substantives in are, as: murare, mason — hammare, hammer. The Feminine are: 1. The names and occupations of females, as: Selma, Selma — brud, bride moder, mother — drottning, queen ko, cow — svägerska, sister-in-law except: fruntimmer, 1 P * i- a > female — sto, mare. qvinfolk, J ' 2. The names of sciences, arts and trees, as: geometri, geometry — ek, oak björk, birch — tall, pine. 3. Substantives ending in a, else, het, nad, ion, and the abstract substantives in ing, as: menniska, man — betraktelse, meditation klokhet, prudence — skapnad, shape, figure religion, religion — gérning, deed förtjusning, fascination. The Neuter are: 1. The names of countries, towns and places, as: Sverige, Sweden — Uppland, Stockholm, Rosendal. 2. All other parts of speech, if used as a substantive, aar ett ja, a yes — ett mew, a hut. 3. The substantives ending on a short on or i, as: smultron, strawberry — hallon, raspberry rytteri, horsernttt,11 except: morgon, morning — afton, evening, are masculine. 4. The Participles in nde if used as substantives, as; resande, (the) travelling. It is often difficult to know whether a noun is masc. or. fern. — but there is no difficulty in practice, as the Swedish adjectives have the same termination both for the masculine and feminine. 5. Some substantives have different meanings with different genders, as: bål-en, the bowl — bål-et, the funeral pile damm-en, the pond — damm-et, the dust grund-en, the ground — grund-et, the shallow lock-en, the curl — lock-et, the cover or the lid lår-en, the box —- lär-et, the thigh nöt-en, the nut — nöt-et, the cattle* pris-en, the pinch of snufl— pris-et, the price. 5. Vocabulary. gamla, old har, have far, father räkna, to count gömmer, hides Öppnar, opens knif, knife dörr, door han, he och, and hon, she kommer comes in förslösar, squanders rum, room hvad, what min (neut. mitt), my B 1 bröst, breast, chest ar, year strid, fight tillhörn, together späd, young, tender får man veta?, may one know ? kyckling, chicken nyhet, news siste, last vatten, water penning, coin susar, rushes ond, bad för — skull for — sake samvete, conscience fick du, did you get band, ribbon bref, letter år, is Vocabulary.12 1 sliten (n. t), worn utsår, sows hus, house giftfrö, poison setfd ligger, lies inympa, ingraft pä, on fördom, prejudice dödsbädd, deathbed barn, child egenskap, quality första, first går, goes smultron, strawberry härifrån, away from here giftermål, marriage frestelse, temptation angår mig, concerns me s/or, great inte, not fängelse, prison lutar, leans mörk, dark hufvud, head gvinna, woman, female mot, against. Examples. Gamla far gömmer knifven i rockärmen. — Han förslösar livad jag under året sparat tillhopa. — Får man veta nyheten? — Vattnet susar. — För himlens skull! — Fick du mitt bref? Jag fick brefvet. — Jag har räknat minuterna. — Hon öppnar dörren* och kommer in i rummet. — Den späde kycklingen. — Den siste penningen. — Ett ondt samvete. — Bandet är slitet. — Den stolta gvinnan. — Mitt hus. — Han ligger på dödsbädden. — En god egenskap. — Herrskapet gar härifrån. — Frestelsen är stor. — Fängelset är mörkt. — Han utsår ett giftfrö. — Han inympar en fördom i barnets hjerta. — Det första smultronet. — Giftermålet angår inte mig. — Hon lutar hufvudet mot bröstet. 6. Exercises. A tall1 man2. A good3 child. The good friend4. God who5 created6 the world7. Life8 is short9. The proud10 youth11. The gilding12 is bad13. A dangerous14 illness15. The* 1 stor. 2 man. 3 godt. 4 vän. 5 som. 6 skapade. 7 verld, f. 8 lif, n. 9 kort. 10 stolt. 11 yngling. 12 förgyllning. 13 dålig. 14 farlig. 15 sjukdom. ^13 fat16 calf17. The great kindness18. A great19 mind20. A good father21. The dear mother22. A good,brother23. My24 good father. My good mother. My tall brother. 16 fet. 17 kalf. 18 godhet f. 19 stor. 20. förstånd m. 21 far- 22 mor. 23 bror. 24 min. Practice. Jag har Har Ni? \ Har herrn J Ja, min herre, jag har, Icke, ej. Nej Jag har icke Nej, min herre Något, någonting Intet, ingenting Har Ni någonting? Jag har ingenting Jag är Är Ni? Är Ni hungrig? Jag år hungrig Är Ni törstig? Är Ni trött? Är Ni sömnig? I have have you? has the gentleman Yes Sir I have not no I have not No Sir something, anything nothing Have you anything? I have nothing I am Are you? Are you hungry? I am hugry Are you thirsty? Are you tired? Are you sleepy? 7. Formation of the Feminine. Feminine Substantives are formed by adding ska or inna to the Masculine: inna, is added to monosyllables or those syllables ending in a vowel which is dropped, as: grefve, count — grefvinna, countess lejon, lion — lejoninna, lioness; ska, is added to those of two or more syllables ending in a consonant.14 The following names of animals differ entirely, as: höns, fowll , hane, tupp, cock} ~ /i6,ta' hen häst, horse 1 hingst, stallionj s mare hund, dog — hynda, bitch. Many other nouns are exceptions, as: konunqA .. , ,, . kung, J king ~~ droltnm9i husband — , ' > wife, mate aktaman,J Äwsfn/,/ 1 prins, prince — princessa, princess Others ad: hona, as: kanin, rabbit (m.) — kaninhona, rabbit (f.) räf, fox (m.) — räfhona, fox (('.) bjorn, bear (m.) — bjornhona, bear (f.). 8. Diminutives. Diminutives are formed in Swedish by: lille, lilla, liten, litet, små — dear, little, as: lilla far, dear father — lilla mor, dear mother lilla bror,\ A , +u liten flicka, little girl bror Ulla,J ear 10 er flickebarn, female child liten man, little man — liten qvinna, little woman liten hanne, little male — liten hona, little female (of (of animals) animals) liten stad or småstad, little town. 9. Examples. Denna sköna sångerska1. — En arm herdinna2. — När3 Elfkungen4 dansar5 med sin drottning. — Den starka lejoninnan. — En listig räfhona. — Ett eldigt6 sto. — En 1 singer, 2 shepherdess. 3 when. 4 elfking. 5 to dance. 6 fiery15 vaksam7 hynda. — Den trofasta8 makan. — Den vackra9 prinsessan. — Der går10 en liten flicka. — Min lilla flicka. 7 watchful. 8 faithful. 9 beautiful. 10 goes. 10. Exercises. A faithful female friend1. A kind2 hostess3. The pretty laundress4. A bad poetess. A great5 bear (f.). A rich6 heiress. The white7 hen8. The cock-pigeon and the dove. Dear little papa. The little man is very9 conceited10. I väft or vänninna. 2 fryntlig. 3 värdinna. 4 tvätterska. 5 stor. 6 rik. 7 hvit. 8 höna. 9 mycket. 10 inbilsk. 11. Declension of Substantives. The Swedish Language has five declensions for the sub- stantive, regulated by the termination of the nominative plural. The Nominative, Dative and Accusative of the substan- tives are all alike. The Genitive is formed by adding „s"; or with the definitive article ens or ets. Words ending in s and x remain unchanged if they are with or without the indefinite article, as: en prins, a prince and of the priuce; sax, scissors and of the scissors; but it they are with the definite article they form: prinsen, the prince — saxen, the scissors The Plural of the 1st declension ends in or - - 2nd - - ar - - 3rd - - er _ . - - 4^ v v - is unchanged - - 5th - * . ^ ends in en. With the exception of substantives ending in a and most of those ending in e, they are declined by adding the follow- ing terminations:16 Singular. Nom. Dat. Acc. Genitive Plural. Norn. Dat. Acc. Genitive With the definite Article: Singular. Nom. Dat. Acc. an Genitive ans Plural. Norn. Dat. Acc. orna Genitive ornas f st 2nd 3rd 4th 5th Declension Declension Declension Decl. Declension a as s s S S or ar er n — ors ars ers ?is s en en, et ens ens, ets arne (a) erna (e) arms (as), ernas (es) na nas n, et, ns, ets ne (a) en nes(as)em 12. 1st Declension. All feminine substantives ending in a, except maka, the wife (2nd D.) belong to this declension. Some few monosyllables ending in a consonant, whose termination was formerly in a, as: ros, rose, rosor väg, wave, vågor, gräns, boundary gränsor. With the indefinite Article. With the definite Article. Singular. Nom. en krona, a crown Gen. en kronas, of a crown Nom. kronor, crowns. Gen. kronors, of crowns. Nom. kronan, the crown. Gen. kronans, of the crown. Plural. Nom. kronorna, the crowns. Gen. kronornas, of the crowns» 13. 2nd Declension. To this declension belong many masculine substantive» ending in e, ing, dom, omme.17 Most words of this declension are masculine. Note 1. T he foil o vv i n ^ are f e in i n i n e: brud, bride — fröken, Miss — dotter, daughter drottning, queen — jord, earth — själ, soul sof, sun — verld, world — gran, fir tree tall, pine — ekt oak — aim, elm tree. 2. Substantives ending in e, drop it before ar, as: gubbe, old man — I lur. gubb-ar. 3. Substantives ending in the - toneless syllables ar, ely ew, er, drop the vowel in the Plural, as: sommar, sum mer; Plur. som-rar spegel, looking-glass - spegl-ar fröken, lady - frökn-ar syster, sister * - systr-ar afton, evening - aftn-ar morgon, morning - morgn-ar. 4. Substantives ending in fvel, drop the v in the Plu- ral, as: gaf'vel, gable — Plur. gafl-ar. 5. Substantives ending in f, which is pronounced v, add a v lb the Plural, as: knif, knife — Plur. knifv-ar. 6. moder, dotter, modify the vowel in 0, as: mödr-ar, döttr-ar. Whith the indefinite Article. < With the definite Article. N. en lind, a lime tree. G. en linds, of a lime tree. Singular. N. linden, the limes. G. lindens, of the limes. Plural. N. lindar, lime trees. I N. lindarne, the lime trees. G. lindars, of lime trees. | G. lindarnes, of the lime trees Sing N. lärjunge, a pupil. G. lärjunges, of a pupil. Plu N. lärjungar, pupils. G. lärjungars, of pupils. ular. N. lärjungen, the pupil. G. lärjungens, of the pupil, ral. IN. lärjungarne, the pupils. G. lärjungarnes, of the pupils. ftnstrdm's Swedish Grammar. 218 14. 3rd Declension. To this Declension belong masculine, feminine and neuter nouns, ending in ad, else, skap, het, i (except bi). 1. Those ending in an accented vowel, drop the e of the definite Article in the Singular and Plural, as: sko, shoe — sfron, the shoe — skor, shoes — skona, the shoes; except those in t, and åbo, fru, etc. 2. Those ending in el and er, drop the e in the Sin- gular before the definite Article. Those in el drop it also in the Plural, as: fabel, fable — fablen, the fable fabler — fablerna broder, brother — brödren, the brother bröder, — bröderna. 3. Many modify their vowels in the Plural, as: tång, tänger — bonde, bönder — natt, nätter. 4. Those in f and some in n double the final con- sonant in the Plural, as: get, getter — nöt, nötter — rot, rötter vän, vänner — man, männer. With the indefinite Article. With the definite Article. Singular. N. en presf, a priest. N. presten, the priest. G. en prests of a priest. G. prestens, of the priest. Plural. N. prester, priests. I N. presterna, the priests. G. pr esters, of priests. | G. pr esternas, of the priests. N. en fiende, G. en Singular. an enemy. IN. fienden, the enemy, of an enemy. G. fiendens, of the enemy. N. fiender, enemies. G. fienders, of enemies. Plural. N. fienderna, the enemies. G. fiendernas, of the enemies.19 15. 4th Declension. To this Declension belong all neuters ending in a con- sonant, and those in are. 1. Those in el, er, en, drop the e before the definite Article in the Singular and Plural, as: vatten, water — vattnet, the water Plur. vatten vattnen. 2. Those ending in /*, receive a v before the Article as: href\ letter — brefvet, the letter — PI. brefven. With the indefinite Article. With the definite Article. Singular. N. ett barn, a chid. G. ett barns, of a child. N. barn, children. G. barns, of children. Plural. N. barnet, the child. G. barnets, of the child. i. N. barnen, the children. G. barnens, of the children. 16. 5th Declension. To this declension belong the neuters ending in a vowel. 1. Those ending in a or e, only add a f, as: hjerta, heart — hjertat, the heart. smne, sense — sinnet, the sense. In the Plural they add only an n, as: hjertan, hearts — sinnen, the senses. 2. Those ending in other vowels add e£ in the Sin- gular and n in the indefinite Plural, in the definite Plural in, as: bo, dwelling — floeJ, the dwelling. Plur. bon — boen. 3. Some in e add in the definite Plural an a, as: embete, an office — embeteu, offices — Plur. embelena.20 With the indefinite Article. With the definite Article. Singular. N. ett knä, a knee. G. ett knäs, of a knee. N. knäet, the knee. G. knätits, of the knee. Plural. N. knän, knees. G. knäns, of knees. N. knäVn, the knees. G. knäens, of the knees. 17. Note on the Declensions. Irregular are: mws, mouse Plur. mtfssl | gås, goose - gäss J ec # öga, eye - (tyowenl 5th D d öra, ear - öron, öronenj The following have a double Plural: board Plur. bräder, bräden tyg, cloth - tygerna man, man - wiaw, männer. Jag1 såg gummorna2 och pojkarne3. — Hon har klena händer, men han har goda näfvar4. — Flickorna5 bli® en välsignelse7 för oss alla. — Somliga8 menniskor kunna9 le10. — Hvar11 är12 nycklen13? —- Jag tog14 nycklarne. — Ni16 har tre systrar och fem16 bröder. — Foglarne17 qvittra18 i sko- garne19. — Vi äta20 braxnar21. — Vi hade vackra22 höstaftnar23.— 1 I saw. 2 gumma, an old woman. 3 pojke, a boy. 4 fist. 5 flicka, girl. 6 from „blifva" become. 7 blessing. 8 some. 9 can. 10 smile. 11 where. 12 is. 13 key. 14 I took. 15 you. 16 five. 17 bird. 18 chirp. 19 forest. 20 eat. 21 braxen, the bream. 22 beautiful. 23 autumn evening. 18. Examples.21 Öarne24 äro obebodda25. — Han älskar26 sina vänner och hatar27 sina fiender. — Jret28 har tolf29 månader30. — Hans förfäder31 voro32 stora33 män. — Vågor blå och gröna lunder34. — Jag såg sköldar35 och lansar36. — De ungas37 hjertan. — Fåglarne hafva vingar38 och klor39. — Skona40 äro itu41 och tårna42 sticka43 ut44. — Fablerna45 äro moraliska. — Hon har små fötter46. — Hon böjde47 liljehvita48 knän på gålfvet49. — De gröna stränderna. — Hafvets50 mör51. — Han hade tre ben52. — Mänga53 är. — En skog, der54 djuren55 gå56 under höga57 träd58. — De hvita59 seglen60. — Vattnet är kallt61. — Der äro många möss. — Lät62 mig skåda63 dina sköna ögon. — Han fick64 stipendier. 24 ö, island. 25 uninhabited. 26 loves. 27 hates. 28 är, year. 29 twelve. 30 month. 31 ancestors. 32 were. 33 great. 34 grove. 35 shield. 36 lance. 37 the young people. 38 wings. 39 claw, 40 shoe. 41 broken. 42 toe. 43 stick. 44 out. 45 fable. 46 foot. 47 bent. 48 lily white. 49 ground. 50 sea. 51 nymph. 52 leg. 53 many. 54 where. 55 cattle. 56 go. 57 high. 58 tree. 59 white. 60 sails. 61 cold. 62 let. 63 behold. 64 received, from »/a". 19. Exercises. He has five sons and four daughters, they are boys and girls1. Men are not all good. I saw yesterday2 the work- men3, servants4 and peasant women5. We sat6 all Sunday7 afternoon8 with the book in our hands9. The doctors10 are not all quacks11. The evenings become12 long13. 1 like to read14 novels. Have you mended15 my boots16? You know17 my18 habits19. You preach20 to deaf21 ears. We do not know22 the reasons23. There were24 many counts25 and barons26 present. Such27 men are my enemies28. Here are rooms29 to let30. I like31 apples32. The hearts are faithful33. 1 flicka (1st D.). 2 igår. 3 arbetare. 4 tjenare. 5 bondqvinna. 6 vi suto. 7 söndag. 8 eftermiddag (2nd D.). 9 hand (3rd D.). 10 läkare. 11 qvacksalfvore. 12 bli. 13 läng. 14 jag läser £erna. 15 har ni lagat. 16 stöfvel (2»d D.). 17 ni känner. 18 min. 19 vana (Ist D ). 20 ni talar för. 21 döf (Pl. döfva). 22 vi känna icke. 23 orsak. 24 der voro. 25 grefve (2nd D.). 26 baron (3rd D.). 27 sådan. 28 fiende. 29 rum (4th D.). 30 att hyra. 31 jag tycker om. 32 äpple (5th D.). 33 trogen.22 The offices are rare34. The seas35 and the islands.. The smiths36 lifted37 the hammer up. The ladies are sisters. A house of a prince. Where are the servants38? The children's mother. 34 sällsynta. 35 sjö fm.). 36 smed. 37 upplyfta. 38 tjenare. Practice. livad? Hvad för? Hvad har Ni? Detta Är detta min bok? Hvem? Hvem har? Jag har rätt Ni har orätt Har jag rätt? Nej, min here, Ni har orätt tian har Han är Han har knifven Han har den What? For what? What have you? This Is this my book? Who? Who has? I am right You are wrong Am I right? No Sir, you are wrong He has He is He has the knife He has it. 20. The Adjective. An adjective before a substantive is not declined, but takes the termination of the gender of the noun. If the in- definite article preceds it, masculine and feminine adjectives are alike, and unchanged, as: en ärlig man, an honest man en ärlig (pinna, an honest woman. In the neuter it takes a £, as: ett ärligt barn, an honest child. Note. 1. If the definite article preceds it, the adjective takes an e in the masculine and an a in the feminine and neuter, as:23 den ärlige mannen, the honest man den ärliga qvinnan, the honest woman den ärliga barnet, the honest child. 2. If the adjective is used as—a» adv#Fb, it remains unchanged in the masculine and feminine; but it takes a t in the neuter, as: mannen är ärlig, the man is honest qvinnan är ärlig, the woman is honest barnet är ärligt, the child is honest. 3. If the adjectives end in en, they change it into et in the neuter, as: trogen, faithful, neut. troget. Adjectives ending in a and t do not change in the neuter, but those ending in i and ö, add in the neuter two tt's. 4. If adjectives ending in ad are placed with the de- finite article before a substantive they add e for all genders. Those ending in el, er, en, drop the e of the root, when the termination is in e and a, as: vacker, pretty: den vackra flickan, the pretty girl. If a fv preceds these terminations, the v is also dropped, as: dufven changes into dufna liten (little) - - lille gammal (old) - - gamle. If the en belongs to the root, a t is added, as: ren — rent. 5. The adjective has always the same termination in the Plural which it has in the Singular with the definite ar- ticle, as: den vackra flickan, PI ur. vackra flickor with the article: de vackra flickorna. 6. The following form their Plural irregularly: as: mycken, much — Piur. mange (a) liten, little — - små litet, few — - fa.24 21. Vocabulary. bortlagt, renounced aktningsvärd, respectable förhatliga, detestable sitt, sit spélsjuka, f., gambling blek, pale nu för tiden, at the pre- bedröfvad, sad sent time han välsignar, he blesses stursk, uncivil okänd, unknown som om de vore, as if they välgörare, bene t actor were hvad, what bli, to become upptåg, joke herre, gentleman, svart, black Sir moln, cloud annan, other ä* a briged for öro, are, is slägte, gender åskmoln, thunder cloud än de, than they bekant, acquaintance det vore, it were barn, child rolig, agreeable if väder, weather om, råd, council, advice jag kunde, I could uppförande conduct föra hit, convey hi- döf, deaf ther qvinna, woman. Vocabulary. Examples. Han har bortlagt den förhatliga spelsjukan. — Nu för tiden bli handtverkarne sä sturska, som om de vore baroner. — Du ville bli en präktig herre. — Vi äro af ett annat slägte än de. — Det vore roligt om jag kunde föra hit min akt- ningsvärda vän. — Sitt icke så bedröfvadl — Min lilla flicka! — Den unga menniskan. — Han välsignar sin okände välgörare. — Hvad är det der för afskyvärda upptåg. — Alla svarta moln äro inte åskmoln. — En gammal bekant. — Den gamle vännen. — Barnet är artigt. — Det artiga barnet. — Det förbannade vädret. — En vacker flicka. — Den vackra flickan. — De vackra människorna. — Kloka mäns råd. — Det kloka barnets uppförande. — Ett klokt barns uppförande. — En kloks råd. — En döf qvinna.25 2% Exercises. The sad girl. The child is pale. A despairing1 father, f am quiet2 and cold3. The wind is cold. The child is quiet. The new4 fraud5. With deep0 voic^7. Great God. He stands8 like stone9. He goes out of10 ihe door11 at the right12. He enters 3 violently14. The violent man. The rough15 bear16. The behaviour of prudent17 men. The rational18 behaviour of fjrudent men. The deck19 is clean. The ripe20 ear21. 1 förtviflad. 2 luf?n. 3 kail. 4 ny. 5 svek n. 6 djup. 7 stämma. 8 han slår. 9 förstenad. 10 han går ut genom. 11 dörr. 12 hö- ger. 13 han kommer in. 14 häftig. 15 luden. 16 björn. 17 klok. 18 förnuftig. 19 däck n. 20 mogen. 21 ax. n. 23. Comparison of Adjectives. The Comparative is formed by adding are* the Superlative by adding ast to the Positive, as: Positive. Comparative. Superlative. fri, free — friare, more free — friast, most- free ringa, small— ringare, smaller —ringast, smallest. With the article the superlative adds an e, as: den friaste mannen — den friaste qvinnan, etc. Note 1. Some adjectives ending in f take in the Com- parative and Superlative an additional v; those in m double it, and those in el, en, er, drop the e. 2. Adjectives ending in isk and ad form their Com- parative by mer (mera), more, and mest, most, as: behjertad, courageous — mer*behjertad, more courageous — mest behjertad, most courageous. 2-1. Irregular Comparisons* Positive. Comparative Superlative. god, good — bättre, better — bäst, best elak, bad — sämre, varre, worse — sämst, värst, worst26 Positive. Comperative. Superlative. hög, high — högre, higher — högst, highest stor, great — större, greater — störst, greatest liten, small — mindre, smaller — minst, smallest Plur. små — smärre — sm är st få, few — färre, less — minst, least lång, long — längre, longer — längst, longest mycken, much — mera, more — mest, most Plur. många — flera _ flästa, mesta nära, near — närmare nearer — näst, närmast,tie arest gammal, old — äldre, older — äldst, oldest ung, young — yngre, younger — yngst, •youngest tung, heavy — tyngre, heavier — tyngst, heaviest. Positive. Comperative. Superlative. 25. Vocabulary. redig, bright tid, time hufvud, head förälskade sig, fell in love slår sig fram, fights through giftesig married him-, verld, world self vishet, wisdom skola, school spel, play sednare, later docka, doll folk, people han begär, he wants slug, shrewd höns, hen herrskare, ruler korg, basket *tyf> strong lämplig, suitable arbetare, workman namn, name from, pious lycklig, lucky, happy, for- ännu, yet, still. 25. Vocabulary. tunate tunate Examples. Ett redigt hufvud slår sig mycket bättre fram i verlde» än den största vishet. — Hon är spelets bästa docka. — Han vill vara högsta hönset i korgen. — Det är ett lämpli- gare namn. — Lyckligare tider. — Philips äldre dotter föräls- kade sig i Jacobs yngre son, och Jacob säldste son giftesigf med Philips yngsta dotter. — Den ärligaste människan. — Han är främst i skolan. — På sednare tider. — Det sämre27 folket. — Han är slugare än jag, men min bror är den slu- gaste.— Hon är den skönaste flickan. — De vackraste qvinnor* — Gud är den mägtigste herrskaren. — Den styfvaste arbetaren* — Jag är from, men han är ännu frommare. —• Bästa fart 26. Exercises. I am better than he. He is my worst enemy. He is older than I, but I am calmer than he. My eldest daughter is younger than his youngest son. He is the most pious man in the town1. He is ruder2 than you. The heaviest load3. The highest price4. Most men. The noblest5 gentleman and the lowest workman. The smallest fault6. I saw more men in the street7. The worst scamp8. The nearest house. A more agreeable9 society10. The surest11 bail12. The bravest soldier* 1 gave13 the book to the most beloved14 friend. 1 stad. 2 rå. 3 börda f. 4 pris. m. 5 förnäm. 6 fel, n. 7 gata, f. 8 gosse. 9 angenämt; 10 sällskap, n. 11 säker. 12 borgen,, löftesman. 13 jag gaf. 14 älskad. Ist Person. Nom. Jag, I Dat. & Acc. mig, me 27. Personal Pronouns. Singular. 2nd Person. 3rd Person. du, thou dig, thee han, he, lion, she, det, it* Gen. hans, hennes, dess. honom, henne, det. Plural. Nom. vi, we Dat. & Acc. oss, us i, you de, they. Gen. deras, of them. eder (er), you dem, sig, them. Note. Du, is only used to relations and intimate friends* Ni, is used for „you" in conversation om Ni vill, if you will.28 28, Vocabulary. élska, love kärlek, love hata, hate underståsig, to presume inte, icke, not dygd. virtue trodde, believed lön, reward, wages, al- tog, took lowance göra,t do, make, render såg, saw lat, let sök, look for veta, know sanning, truth fel, fault finner du, findest thou. Vocabulary. Examples. Jag älskar dig. — Hon hatar mig. — Ni hör honom inte.— J älsken henne.— Han kan göradet.— Han troddedet. — Jag togdet. — Det är godt. — Det gör jag för Er. — Det gör jag för Eder alla. — Låt henne inte vetadet. — Låt honom icke höradet. — Det är hans fel. — Hennes kärlek. — Han understår sig. — Det är deras dygders lön. —i- Jag säg dem. — Sök sanningen, så finner du den. 29. Exercises. We love him, but he does not love us. Thou canst do it. Did you take1 it from him? I gave2 it to you. I gave it you. That is3 nothing4 to us. Fortune5 changes6 (itself). How7 will it go8 with us? I heard9 their children. Let her not hear10 it. Fetch11 him, I will speak 12 with him alone. 1 tog. 2 jag gaf. 3 angår. 4 inte. 5 lycka. 6 vänder. 7 huru. 8 skall gå. 9 hörde. 10 erfara, lå veta. 11 låt honom komma. 12 vill tala. -*30. Possesive Pronouns. Min, mine. Singular. Masc. Fem. Neuter. Nom. min, mine min mitt. Gen. min, of mine.29 Plural. Masc. fem. Neuter» Nom. mim, my mina mina. Gen. mina, of my mina mina. In the same way are declined: rfm, ditt, thine sin, sitt, his. Vår, our. Singular. Masc. Fem. Neuter. Nom. vår, our adr vårt. Gen. var, of ours. Plural. o Nom. t?dre, ours våra våra. Gen. våra, of ours. Eder (er), yours. Singular. Masc. Fem. Neuter. Nom. eder (er), your eder (er) edert (ert). Gen. eder, of yours. Plural. Nom. edre (ere), yours edra (era) edra (era). Gen. edra, of yours. Note. In the old style mins, dins, vars, eders, were used.. The s is now dropped — and only retained in Eders or Er$ before some litles, as Eders or Ers majestät — your majesty. 31. Examples. Det är mitt älskade barn. — Ni har mördat er dotter. — Vår far kommer; vänd1 dig icke längre bort2 från3 hans kärleksfulla4 blickar. — Du skyr6 ej längre mina blickar. — Tjufvar 6 voro i ert rum7. — Jag vill gömma8 mig för hennes 1 vända, to turn. 2 away. 3 from. 4 loving. 5 avoid. 6 thief. 7 room. 8 to hide.30 »ögon. — Svälj9 inte ned9 dina tårar10. — Han välsignar sin Välgörare. — Sköt11 ni edra affärer12. — Han söker13 inte -deras sällskap. — Jag är nedtyngd14 af era välgerningar15. — Vår fars stränghet16. — Barnens kärlek till deras föräldrar17. — Barnets kärlek till sin (dess) far. — De mina sökte mig. — Jag ber om ursäkt18. 9 nedsvälja, to swallow down, to suppress. 10 tar, tear. 11 sköta, to mind. 12 business. 13 söka, to seek. 14 to weigh down. 15 benevolence. 16 severity. 17 the parents. 18 your Grace. I have wronged1 my friend. His resolution2 is taken3. "Come4 my friends. He and his daugthers. Your mother is still alive5. Your child will - hide' from your eyes. She leaned6 her head7 on8 his (hans) shoulder9. The father, who (som) ^sees10 his dying11 daughter. I will loosen12 your chains13. 1 jag har lurat. 2 beslut n. 3 fatta dt. 4 kom. 5 lefver ännu. 6 lutar. 7 hufvud. 8 mot. 9 axel. 10 ser. 11 dö. 12 jag skall lösa. 13 kedja. 32. Exercises. 33. Demonstrative Pronouns* This one. Singular. Masc. Fem. Fem. Neuter den y det. dess dess. Nom. den den k" det. €en. Idens) dess dess des. Plural. de, those ] deras, of those?- of all genders.31 •»This, this one. Singular. asc. Fem. Neuter. Nom. denne denna detta. Gen. dennes dennas dettas. Dat.&Acc. denna denna detta. Plural. Nom. desse dessa dessa, those. Gen. desses dessas dessas, of those. Dat.& Acc. dessa dessa dessa, those. •»This, this one. Singular. This same, that same. Singular. Nom. Gen. Dat.&Acc. samma Ma sc. samme sammes Fem. & Neuter. samma sammas samma Masc. Nom. den samme Gen. den sammes Dat.&Acc. den samma Singular. Fem. den samma den sammas den samma Plural. samma, sammas. samma. Neuter. Plural. det samma I de samma. det sammas de sammas. det samma | de samma. Note. 1. 2. 3. 4. That one, is generaly translated by: den der. • The Pron.: den, det, is used when in connexion with a Relative Pronoun, as: det bordet, som du köpte, that table which you bought. The Genitive dens, is only used of persons. This, this one, is generally expressed in conversation by: den här, det här. That, that one, by: den der, det der.32 34. V o cab ulary. hem, home andra gången, second lime kunskap, knowledge utbildades, was perfected fullkomlig, complete mwn, mouth /ran, from . kust, cost ropade, called efter, after, by home katta, to call, name trodde, believed hedning, heathen dM, deaih bortryckt, taken away tredjedelar, two thirds folkmängd, population trädde fram, stood forth pa, on, upon stenhög, stone heap. Examples. I detta nya hem gifte hon sig för andra gången. — Denna kunskap utbildades till fullkomlig klarhet. — Det var den lilla systerns mun. — De komma frän dessa kuster. — Den, som ropade efter honom. — Jag vill kalla dem, son* trodde detta, hedningar. — Döden hade bortryckt tvä tred- jedelar af dess folkmängd. — Dessa både trädde fram, och Gud välsignade dem, som trodde på honom. — Den här stenhögen. In this house and in that garden1. God be praised2 for this joy3. It is the first time4 that I call5 you by6 this dear7 name8. This heart is cold. I saw him in the same town9» That man's wife10 is dead11. This one here is my friend, that one (there) is my enemy, and the other (that one) is indif- ferent to me1®. 1 trädgård m. 2 lofvad vare. 3 glädje f. 4 första gången» 5 nämner. 6 vid. 7 kär. 8 namn n. 9 stad m. 10 maka» 11 död. 12 likgiltig. 35. Exercises.33 36 Relative Pronouns. The Relative pronouns in Swedish are: hvilken, (m. f.), which; hvilket (n.) som, which, who; is not declined. Masc.&Fem. Nom. hvilken Gen. hvilkens Who, which that. Singular. Plural, Masc. Nom. hvilke Gen. hvilkas Dat.&Acc. hvilka Neuter. hvilket. hvilkets. Fem. & Neuter. hvilka. hvilkas. hvilka. Note. Instead of the Genitive hvilkens, hvars is used from the antiquated hvar. Nuj now vacklar mot, staggers towards tjenst9 occupation, busi- ness, employ- ment 37. Vocabulary. kunde, erhålla, penningar, vilja, ö frige. could receive money will others, the rest. Examples. Du är den som nu vacklar mot grafven. — J ären men- niskor, som förbannade honom. — En god tjenst under hvil- ken hon kunde erhålla en summa penningar. — Han är en man, hvars vilja är starkare än alla öfrigas. Lenstrdm's Swedish Grammar. 334 38. Exercises. He who says so1. Those who believe8 this. The ge- neral under whose command3 he stood4. The name ubder which he serves5. The princes6 under whose protection7 he stood. 1 sådant. 2 tro. 3 befäl. 4 han stod (he stood). 5 han tjenar, 6 furste. 7 beskydd. Nom. Gen. 39. Interrogative Pronouns. Hvilken, hvilket, who, what? hvem? who?, hvad? what? Singular. Masc. & Fem. Dat.&Acc. hvem hvem hvem$r or hvars Neuter. hvad hvad hvad Plural. hvilke hviUcas hvilka. 40. Examples. livad år det då mera1? — Hvad vågar* ni säga3? — Hvem var det, som uppfostrade4 er son? — Hvem söka5 de? — Hvem skola vi6 tro? — Hvems fel7 är det. 1 more. 2 dare. 3 to say. 4 brought up. 5 look for. 6 shall we. 7 fault. 41. Exercises. Who has done1 this? Whose son is this youth1? To whom did we give3 it? What is that? What do you say? What man can believe such4? What cares5 have you? 1 gjort. 2 yngling. 3 gåfvo. 4 sådant, slikt 5 sorg m., bekym- mer n.35 42. Indefinite Prononng» all annan, other \m, some ene j enhvar, every one M, all, entire var, (hvarje), each var och en, all and every one ftvarannan, each other I vardera, each Neater. alU annat etthvart helt hvart hvart och ett hvartannat -Jbpariehanda. all sorts ingen, no one, none intet jmgendera, neither intetdera fiikadan, such one \ man, one, they i? mången, many a one \mgon, somebody något famme, same, the same samma WW, self sjelft IsHk, such, such one j&amUge, some somliga & fem. sådan, such, the like sådant Most of tfcese Pronouns are declined like the Adjectives. Plural. alia andre, andra hele, hela hvarandra inga mange, manga nägre, några. Most of tfcese Pronouns are declined like the Adjectives. 43- Examples. Han är grymmare1 än alla de andra. — Skolgossen8, •som läst3 några blad4 i sin grammatica.— En planta6, som trifves6 i all slags7 jord*. — Här kommer någon. — Det är då förbi9 med allt, med hela den gyllene10 drömmen11! — Han kedjas12 genom13 andras mägtspråk14. — Hvarje timme" lekte16 han med döden. — Han gör ingen skillnad17. — Många ,göra detta. — Somliga skola18 gå uppföre19 och somliga ned- 1 cruel. 2 school boy. 3 läsa, to read. 4 page. 5 plant. 6 trif- vas, to grow. 7 kind, manner. 8 soil. 9 past. 10 golden. 11 dream. 12 is chained. 13 by. 14 word of command. 15 hour. 16 played. 17 difference. 18 skola, are, to. 19 rise, go up, 3*36 före20. — En annan gång"! — Bara22 man kommer sig upp4® i verlden. — Sädana ormar24 skola icke hväsa26. — Hvarj» godt lillfälle26. — Hvarjehanda grums27 grumlade2® upp den lekande2' bäckens*0 våg". 20 down. 21 another time. 22 if only. 23 get up. 24 orm, snake, serpent. 25 to hiss. 26 opportunity. 27 mad. 28 darken.. 29 playing. 30 rivulet. 31 the wave. 44. Exercises. I gave1 him all. All men love1 him. It is another boy*» The others are coming4. Another child. Every body knows * him. Every work" is useful' if8 one has" an object10 with" it. I do not say" it to everybody. Nobody is happy". They have no child. Many a name is forgotten14. I saw many flowers15. Is any one present16? There are some strangers" coming18. That is something new10. The same man. He comes himself. I do not believe20 such things. Some people believe21 such fables22. 1 jag gaf. 2 älska. 3 gosse (2nilDecl.). 4 komma. 5 känner. 6 arbete n. 7 nyttig. 8 när, om. 9 har. 10 ändamål n. 11 med. 12 jag säger. 13 lycklig. 14 glömma, förgäta. 15 blomma. 16 närvarande. 17 främmande. 18 komma. 19 ny. 20 jag tror. 21 tro. 22 fabel (3r4 Decl.). 45. Numeral Adjectives. 1. Cardinal Numbers. En (Neut. ett) . . . . 1 två (tvenne, tv) ... 2 sre (trenne).....3 fyra.......4 fem . . . . . . . 5 sex........6 tju........7 åtta.......8 nio (nie) ...... 9 tio (tie)...... lO elfva.......11 tolf...... . 12 tretton......13 fjorton......14 femton ...... 15 sexton......16 sjutton......17 aderton ...... 1&nitton......19 tjugu.......20 tjuguen......21 tjugu två.....22 trettio ...... 30 fyrtio......40 femtio ....... 50 sextio......60 sjuttio......70 åttio . . . ... 80 nittio . . . ... 90 hundra . . . . . . 100 tvåhundra . . . . . 200 tusen . . . . . . 1000 två tusen . . . . . 20Q0 tio tusen . . . . . 3000 hundra tusen . . . 100,000 en million . . . 1,000,000 Note. 1. The units between 20 to 100 are added as in English, as: 24 tjugu fyr a, 97, nittiosju. — In the hundreds the smaller number is prefixed as in English: 300 trehun- dra, 3000, tretusen. In the year 1826: år ett tusen åtta hundra tjugu sex. 2. The forms in e, as: nie, tie, are only used in com- mon life. 3. Tvenne (tvänne) is used instead of två if two people or things belong together. 4. The old form tve, two, is only used in compounds as: tvekamp, duel — tvekönig, of two genders — tvetydig, double meaning — also båda, bägge, both, from bägge två, both of them. 46. Examples. Hit1 med fyra nitnaglar31 — Om® sju månader4 dansar jag5 icke mer. — Han har varit4 här fem veckor* och tre dagar. — Jag arbetar' för två. — Jag säg der tvenne brö- der. — De voro trettiosju kaptener", hundratio löjtnanter10, femhundra aderton sergeanter", och två tusen fyra hundra fem- tioåtta soldater. — Året" ett tusen åtta hundra fyratio åtta. 1 liiiher. 2 rivet, 3 in. 4 month, 5 I dance. 6 has been. 7 week. 8 work. 9 captain. 10 lieutenant. 11 sergeant. 12 year.38 47. Exercises. There were three boys, four girls, nineteen men, 25 women1, 33 old men2 and 42 old women3. The clock strikes4 six. That makes5 21 rixdollars8. London has 3 millions 8 hundred and 50 thousand inhabitants7, Paris has one million 850 thousand, Vienna 830 thousand 853, Berlin 960 thousand 693. 1 qvinna (1st D.). 2 gubbe (2nd Dec!.). 3 gumma (1st Deck). 4 klockan slår. 5 det är. 6 riksdaler (4lh Decl.). 7 invånare (4th Decl.). 48. 2. Ordinal Numbers. den förste, a, det första the 1st den adertonde . . the 18thl - andre, a, det andra the 2nd - nittonde . the 19th - tredje . . . ihe 3rd - tjugonde . the 20th - fjerde . . . the 4th - tjugufemte . the 25th- - femte . . . ihe 5th - trettionde . the 30th - sjette . . . the 6th - fyrtionde . the 40tl1 - sjunde . . . the 7th - femtionde . the 50tb> - ättonde . the 8Ul - sextionde . , . the 60"* - nionde . . . the 9th - sjuttionde . . the 70th - tionde . . . the 10th - åttionde . the 80tu - elfte . . . the 11th - nittionde . the 90th - tolfte . . . the 12th - hindrade . the 100th - trettonde . . the. 13th - två hundrade . the 200tl1 - fjortonde . . the 14th - tusende . . the 1000tlk - femtonde . . the 15th - tio tusénde the 10000th - sextonde . . ihe 16^ - hundra tusende - sjuttonde . . the 17tt the 100,000th 48. 2. Ordinal Numbers. 49. 3. Collective, Proportional and fractional Numbers. för det första, for the first enahanda,1 one en slags, j för det fjerde, för the 4tt tmhanda, 1 ' , först, firstly tvaslags, \ 01 two luims39 half, en fjerdedel,) en fjerding, J tre fjerdedels, e» tredjedel, en åttondedel,\ en ätting, J halfannan, halfannat, Neut.j halftredje, halffjerde, en hälft, 1 en half ra, > en halfdel,] ett par, qtt tolft; 1 ett dussin, J ett tjog, half a quarter three quarters a third an eighth one and a half two and a half .three anda half half a pair a dozen {a score 20 pieces en skock, single double twofold en gang, tvä gånger, twice . tio gånger, ten tiroes enda, 1 enkel,] dubbel, tvåfaldia,\ tvafällt, J treduppel,) , trefaldig, J- threefold trefallt, J månge, many magre, some alle, all allahanda, all sorls få, few den siste, the last. three score (60 pieces) once 50. Examples. Det första smultronet1. — Andra scenen® af skådespelet'. — Tredje akten är tråkig4. — Arbete först, nöje® sen". — Han er den tvåhundrade. — Den femtiofemte. — Han lefde7 ännu8 tre fjerdedels timma. — Klockan slår tr« qvarter tilå tre. — Han fick* halftredje riksdaler. — Hon köper10 två, femtedels pund". <— Ett dussin strumpor". — Jag såg honpm fyra gånger. — Vi fingo13 detta till halfs,4. — En enda gäd- da". — Ett par stora löfruskor". — Sedan en halftimma 1 strawberry. 2 scene. 3 play. 4 tiresome. 5 amusement. 6 aft- erwards. 7 live. 8 yet. 9 he received. 10 to buy. 11 pound. 12 stocking. 13 ,we received. 14 to half. 15 pike. 16 green branch. 17 since half an hour. 51. Exercises. The first day1 of the week4 is called® Monday4, the second Tuesday5, the third Wednesday", the fourth Thurs- 1 dag. 2 vecka. 3 heter. 4 måndag. & tisdag. 6 onsdag.40 day7, the fifth Friday" the sixth Saturday* and the seventh Sunday10. It is the 24th of April. The 523rd. I remained there" 5 hours. The clock strikes a quarter past four. That is a double sin11. Four times I warned13 him. 7 torsdag. 8 fredag. 9 lördag. 10 söndag. 11 jag qvarstannade. 12 synd f. 13 varnat. Practice. Den första gången. Den sista gången. Huru många gånger ? Tre gånger. Flera gånger. Huru många gånger har Ni varit pä teatern? Jag har varit der bara två gånger. Hvad har Ni gjort? Jag har icke gjort något. År Ni sjuk? Jag är det icke. Förstår Ni mig? Jag förstår eder. Har Ni förstått mannen? Jag har förstått honom. Jag hör eder, men jag förstår eder icke. Klockan nio på morgonen. Klockan elfva på aftonen. Huru länge? En dag. En timme. En minut. Ett ögonblick. The first time. The last time. How many times? Three times. Several times How often have you been ift the theatre? I was only there twice. What have you done? I have done nothing. Are you ill? No 1 am not. Do you understand me? I understand you. Did you understand the man ? I have understood him. I hear you but I do not under- stand you. At 9 o'clock in the morning. At 11 o'clock at night. , How long? A day. An hour. A minute. An instant.Reading Lessons with Interlinear Translation. l. The Vowels. A__E. En vacker »tad. Vattnet var kaUt. Elden brann A beautiful town. The water was cold. The fire burned hela dagen. Han har ersatt henne det. Herr A the whole day. He has compensated her for that. Mr. A var en erfaren man. Var han ensam? Att bemanna.Det was an experienced man. Was he alone? To man. The rena vattnet. Han gaf dem ett bredt band. De sade pure water. He gave them a broad band. They said att de hade sett banken. Har han matP Ett matt sken. that they had seen the bank. Has he food? A faint light. Var han stark? Det var en sed. Han har sett platsen. Was he strong? It was a custom. He has seen the place. Att efterspana en. En egenskap. Dagen var klar. Han To search for one. A quality. The day was clear. He var fadder. Hennes fader var hemma. Daggen faller. was godfather. Her father was at home. The dew falls. 2. I. O. €. De gripa honom. Gif mig en griffel. Han tog They seize him. Give me a slate-pencil. He caught tre fiskar. De kommo hoptals. Kan han hoppa ? En three fishes. They came in heaps. Can he jump? A42 from man. Att koka mat. De inviga platsen. Det hade pious man. To cook food. They consecrate the place. It had varit ohelsommt att bo der. Tag min bok. Hon tog den been unwholesome to live there. Take my book. She took it bort. Mitt kort var icke der. Han har vackra rosor. Den- away. My card was not there. He has beautiful roses. This na socken har blott en prest. En son. Konungen var parish has only one clergyman. A son. The king was med honom. Han var i denna orden. t Att tala ett ord. with him. He was in this order. To speak a word. Bordet var af marmor. Till Herrans lof. Den vackraste The table was of marble. To the Lord's praise. The most beautiful blomman. En blomstrande stad. Ett kort tal. Molnet flower. A. flourishing town. A short speech. The cloud utbreder sig. Min moster var med henne. En tung stil. spreads. My aunt was with her. A heavy style. En stor mur. Har du murbruk? Hennes morbror kom in i A great wall. Have you mortar? Her uncle came into rummet. the room. 3. 1. A. Ä. Ö. En dygdig qvinna. Rådet är godt. Ön är A virtuous woman. The advice is good. The island is mycket stor. Att åkalla vår Herres bistånd. Detta hus är very great. To implore our Lord's assistance. This house is högre än det der. Månen lyste klart i Måndags. higher than that. The moon shone brightly Jast Monday. Hon åt fyra ostron. Åita tjufvar blefvo tagna. Hon sålde She ale four oysters. Eight thieves were taken. She sold hästen. De kommo förr än du. Åskan slog ned i the horse. They came before you. The thunder struck the trädet. Höet är icke torrt ännu. Mörkret tilltog. Det tree. The hay is not dry yet. Thedarkness increased.lt var Guds ord. Den nya båten är färdig. Låset är nytt. was God's word. The new boot is ready. The lock is new.43 4. The Consonants. B. C. ». P. En Christen bör handla enligt sin store Mästares■ A Christian ought to act according: to his great Master's lår a. Chefen är icke med oss. Barnet hade skr o fler. doctrine. The chief is not with us. The child had the king's evil. Räfven tog bort min dufva och dödade henne. De voro The fox took away my dove and killed it. They were mycket torftigt klädda. Carl var mycket djerf. Det är så very poorly dressed. Charles was very bold. It is so landtligt här. Choret är bredt. Denna charad är rätt rural here. The choir is broad. This charade is really rolig. Hålan var femtio alnar djup. Hon åkte i em amusing. The cave was fifty ells deep. She rode in a< chäs med en häst» G if honom brefvåskan. chaise with one horse. Give him the letter-bag. 5. G. H. J. K. En gnista föll få golf vet. Flickan hade en stor krage,- A spark fell on the floor. The girl had a large collar.. Detta kött är ganska segt. Karlen har icke skjutit en enda This meat is very tough. The man has not shot a single fogeh Herr G. är född i Norge, men är nu bosatt f bird. Mr. G. was barn in Norway, but is now established in .Sverige. < Jag kan icke gilla , hvad han sade. Konungen Sweden. I can not approve of what he said. The king gynnade denna religion. De bestego berget. Jag sköt favoured this religion. They ascended the mountain. I shot vargen. Det var en hel legion. Ett verkligt geni. En the wolf. There was a whole legion. A real genius. A page kom emot mig. År detta hufvud gjutet? Hvem har f>age came towards me. Is this head cast? Who has.44 'gjort det? Menniskan dr dödlig. Kapten H. har seglat omkring done it? Man is mortal. Captain H. has sailed round jorden. Färgen är skarlakansröd. En vacker guldkedja. the world. The colour is scarlet. A beautiful gold chain Kan du köra? Flickans kjortel var för lång. Hjorten •Can you drive? The girl's petticoat was too long. The stag stannade för att hvila. Hon var ute i kylan. Den him- -stopped to rest. She was out in the cold. The heav- ■melska syn som han såg. enly vision which he saw. 6. • 1. M. ». P. Q. Karlen var lam. Jag såg ett litet lam nära qvarnen.. The man was lame. I saw a little lamb near the mill. Efter det regnar skola vi fara hem i en vagn. Han är As it rains we shall drive home in a carriage. He is ■en man som har sett verlden. Damerna sade, att det a man who has seen the world. The ladies said that there var för mycket dam. Det ljufva ljudet af hennes röst. Vinden •was too much dust. The sweet sound of her voice. The wind rasslade i qvistarne och afbröt lugnet. Vattnet var -sounded in the branches and interrupted the calm. The water was nästan ljumt. Kapten P. hade ett tamt lejon med sig. ■almost lukewarm. Caplain P. had a tame lion with him. 7. B. 8. T. V. X. Z. Han är en god skytt. Nu, då stjernorna skina. He is a good shot. Now, while the stars are shining. Vi voro der till den sjunde dagen. Mannen har tjenat mig We were there till the seventh day. The man has served me i tjugu år. Dessa äro hans initial bokstäfver. Huru många twenty years. These are his initial letters. How many •aktier har du? De fingo blott en portion hvar. Vägen shares have you? They got only one plate each. The road45 gick i zigzack. Hon har tagit många lektioner i musik went in zigzag. She has taken many lessons in music. Konung Oscar besteg thronen. King Oscar ascended the throne. 8. The Accent and Length of the Vowel. De hade inga medel att förse sig med kläder. They had no means of supplying themselves with clothes. Han skulle bestämma om han ville antaga denna proposition. He should decide if he would accept this proposition. Modren har agat sitt barn. Den unga damen hade en The mother has punished her child. The young lady had an agat pä fingret. K. skickade ett förbud. Hans svåger agate on her finger. K. sent a prohibition. His brother-in-law ville icke förbinda sig att betala räkningen. Inom en kort would not engage to pay the account. Within a short tid hade han förlorat hela sin egendom genom kortspel. Detta time he had lost all his property at cards. This är ett förbud till något ondt. Han blåste trumpet mycket is a harbinger of evil. He blew the trumpet very väl. Vet der fruntimret var så trumpet. De hade en ther- well. That lady was so sullen. They had a ther- mometer t förmaket. Jag var på spektaklet i går, mometer in the drawing-room. 1 was at the theatre yesterday,. det var Mile. Linds recett. Fru B's broder har gått igenom it was Miss Lind's benefit. Mrs. B's brother has gone through en fullständig akademisk kurs. E. köpte en tomt för att a complete academical course. E. bought (a) ground to bygga en teater. På resan till Rom. De drucko bara build a theatre. On the journey to Rome. They drank only rom. Han tog ett tåg med sig i båten. Har du någon- rum. He took a rope with him in the boat. Have you any bot för tandverk? Kapten A. har varit vid hofvet. cure for toothache? Captain A. has been at court. Hästens hof var skadad. Han bara låtsade att lotsa The horse's hoof was injured. He only pretended to pilot46 fartyget. Han hade så dåliga don. Detta bläckhorn är the vessel. He had such bad tools. This inkstand is gjordt utaf bleck. Hans verk äro utgifna i sex vohtmer. made" of tin. His works are published in six volumes. ' Han lade en ärt på kortet. Han hade för mycket vett, att He laid a pea on the card. He had too much sense, to läsa ert href. Denna lera är för torr. Knifven har '(en) read your letter. This clay is too dry. The knife has a dålig egg. De åto ägg till frukost. Denna lära är falsk. bad edge. They ate eggs for breakfast. This doctrine is false. Det var ett tomt glas på bordet. Skicka ett förbud, [vance. There was an empty glass on the table. Send a messenger in ad- 9. The Nouns. En vacker häst. Ett stort land. En ny bok. Tvä blåa A fine horse. A great couniry. A new book. Two blue • ögon. En liten bokstaf. "Den höga boken. En talrik armé. •eyes. A little letter. The liigh beech. A numerous army. En hvit tand. En gång i veckan. Det flitiga biet. Goda A white tooth. Once a week. The industrious bee. Good ostron. Den bästa sångaren. Ett nådigt svar. En ung oysters. The best singer. A gracious answer. A young - baron. Ett elakt sinne. En gammal idé. Den långa natten. baron. A bad mind. An old idea. The long night. Mycken värme... Den stora stöfveln. En droppe.'- En skön Much warmth. The large boot. One drop. A beautiful bro. Den goda sonens belöning. Den lärda mannens råd. bridge. The good" son's reward. The learned man's advice. En liten kammare. Trånga gator. Fern tunga svärd. Den A little chamber. Narrow streets. Five heavy swords. The Jörsta staden. Det tjugu-femte kapitlet. Små barn. Gro ft first town. The twenty fifth chapter. Little children. Coarse kläde. Många rum. En hand. En trogen tjenare. Två cloth. Many rooms. One hand. One faithful servant. IVo : yngre barn. Bada fötterna. Den 15åe Januari. Flickans younger children. Böth feet. Thé 15th of January. The girl's47 öde, Ett vackert regimente. En lärorik fabel. Ett stort fate. A fine regiment. An instructive fable. A large bageri. Ett silfver-spänne. En skön röst. Den tåliga bake-house. A silver buckle. A beautiful voice. The patient läraren. Det höga berget. , Ett leende ansigte. Ett stort bo. teacher. The high mountain. A smiling face. A large nest. Ett tungt hufvud. Fyra silfver-bägare. Den gråa gåsen. A heavy head. Four silver goblets. The gray goose. Ett litet fängelse. Den breda randen. A little prison. The broad stripe. 1°. The Pronouns. Han har min nya bok. Vi voro i deras trädgård. Gossen He has my new book. We were in their garden. The boy tog sin hatt. Har du varit der ? Var hon inne sjelf? took his hat. Have you been there? Was she in herself? Hundarne beto hvarandra. De bemödade sig. Detta hus The dogs bit each other. They exerted themselves. This house 4r större än det der. Har soldaten skadat sig? De der is larger than that. Has the soldier hurt himself? Those böckerna äro mera intressanta än dessa. Din kammare är books are more interesting than these. Your chamber is mindre än min. Johan har förlorat sina handskar. Har smaller than mine. John has lost his gloves. Has Hr. N. sina egna hästar? Carl hade tagit hans papper. Mr. N. his own horses? Charles had taken his paper. Hvilkens vagn är denna? Endera måste gå. Hvad har , Whose carriage is this? One of the two must go. What has han der? Hvem såg du? Hvilka äro de vackraste? he there? Whom did you see? Which are the most beautiful? Hvilken skön utsigt! Man får icke vänta för mycket What a beautiful prospect 1 One must not expect too much af barn. Hvilken skönhet hon är! Har du någon bok from children. What a beauty she isl Have you any book att låna mig? Det kommer en att skrattMan måste försvara .to lend me? It makes one laugh. One must defend48 sig. Såg du något? Jag gar till honom hvarje dag. oneself. Did you see any thing? I go to him evt-ry day. Hvilkendera vill du taga? Har hon en annan penna? De Which will you take? Has she another pen? They hafva andra planer. Flickan tog sina pengar. have other plans. The girl took her money. 11. The Verbs. Vi hafva varit der. Kaptenen har kallat oss. Hr. B. We have been there. The captain has called us. Mr. B. hade hedrat mig. Skall karlen vänta? Hvar sitter din had honoured me. Shall the man wait? Where does your bror? Älskas konungen af sitt folk? Hennes mor lefde brother sit? Is the king loved by his people? Her mother lived då. Gossen teg. Jag lade knifven på bordet. Dm then. The boy was silent. I laid the knife on the table. It ligger der ännu. De gingo till staden. Det sades i min lies there still. They went to town. It was said in my närvaro. Him har gjort denna ram bra. Han dör af svält. presence. He has made this frame well. He dies of starvation. Tiden nalkas. Hvar vistas din svåger? The time approaches. Where does your brother-in-law live? Vi hörde Mile. Lind sjunga. Fienden har flytt. Hans syster We heard Miss Lind sing The enemy has fled. His sister spelar bra. Betjenten leder hästen. Hon hade bjudit mig. plays well. The servant leads the horse. She had invited me. De bo * på Ny-gatan. Han köper jern. Flickan blyges. They live in New street. He buys iron. The girl is ashamed. De läsa Tyska. Generalen säger att det skedde igår. They read German. The general says that it was done yesterday. Hunden star derute. Att gala. Vi skola fara till London. The dog stands out there. To crow. We shall travel to London, Åsnan drog kärran. Har du funnit boken? Dufvan flyger The ass drew the cart. Have you found the book? The pigeon flies öfver taket. Trädet växer. Tjufven har stulit en rock. over the roof. The tree grows. The thief has stolen a coat.49 Svanen samm öfver sjön. Han tvingar mig att tala. Hästen Theswan swam (iver (he lake. He obliges me lo speak.'fhe horse biter, honom. Officeren befaller. Han fruktas. Ljuset, bites him. The officer commands. He is leared. The candle brinner. Kusken slår hästarne. Det fryser i dag. Det buros. The coachman heats the horses. Ii freezes to day. It låter sa vackert. Muren faller. Fartyget sjunker. sounds so beautifully. The wall talls. The vessel sinks. 12. The Particles. Hr. B. var hemma. De voro inne när jag kom dit. Mr. B. was at home. They were in when 1 came there. Hvar har du varitP Han går gerna hem. Hennes syster Where have you been? He goes home willingly. Her sister red mycket långsamt. Jakob stiger tidigt upp. Det är väl rode very slowly. James rises early. It is well gjordt. Hon kan ej (icke) komma. Jag har varit här länge. done. She can not come. I have been here long. Taflan är målad af Professor S. Vi gingo genom tre The picture is painted by Professor S. We went through three rum. Statyn stod emellan två pelare. Du körde för rooms. The statue stood between two pillars. You drove too fort utför backen. Skola vi gä uppför detta berg? quickly down the hill. Shall we walk up this mountain? Detta kläde köptes hos Hr. B. Huru dags skall du This cloth was bought at Mr. B's. At what time shall you fara? Han har bott dels hos mig, och dels hos min bror. start? He has lived partly with me, and partly at my brother's. Lammet kom åter till oss. Om Robert kommer, skicka honom The lamb came again to us. If Robert comes, send him till mig. Hvarken han eller jag kan vara der. När kan to me. Neither he nor I can be there. When can detta vara färdigt? Det var icke min hatt, utan din, som this be ready? It was not my hat, but yours that han tog. Vi sågo skeppet som det seglade förbi. Han har he took. We saw the ship as it sailed past. He has LenströoTä Swedish Grammar. 450 gömt, hundratals dukater. Dessa hufvuden äro illa gjorda. concealed hundreds of ducats. These heads \ are badly done. Han satt bakom oss. Kom han då du ropade? Fienden She sat behind us. Did he come when you called? The enemy kom emot oss. Denne man har ock varit der. Han helsade came against us. This man has also been there. lie called på oss då och då. Flickan ritar temligen bra. Regementet upon us now and then. The girl draws tolerably well. The regiment marcherade framåt. Kom ljudet utifrån eller inifrån ? marched lorward. Did the sound come from without or within? To Students. A large stock is kept of all the newest Wobks — at the Foreign prices — in French, German, Italian, Spanish, Swedish, Banish, Russian, Portuguese, Dutch, Hungarian, Modern-Greek, Hebrew, Latin, Icelandic, Turkish, Arabic, Persian, Chinese, Hindustani, &o. &o. Subscriptions received for all Foreign Newspapers and Peri- odicals. Any "Book, Periodical or Newspaper, published in any part of the World, not in stock, is promptly imported to order. Translations made in and from all Languages. FEANZ THIMM & CO., Publishers, Librarians and Foreign Booksellers, 24, Brook Street, New Bond Street, LONDON, W.Collection of Words. i. Tie Universe. Gud, m., skapade, m., God hetta, f., heat creator värma, f., warmth väsende, n., being köld, m., cold skapelse, ni., creation flamma, f., flame verld, f., world blixt, m., lightning natur, f., nature åska, f'., thunder -element, n., element storm, m., storm luft, m., air regn, n., rain eld, m., fire snö, n., liagel, n., snow' jord, f., earth hail vatten, n., water töcken, n., fog himmel, m., sky frost, m., frost stjerna, f., star is, m., ice planet, m., planet flod, m., river sol, f., sun haf, n.,1 sea måne, m., moon sjö, ni.,J • mansken, n., moonshine ström,\ stream nymåne, m., new moon d, J ljus, n., light vind, m., wind mörker, n.j darkness Ö, f., island moln, n., cloud land, u., land regnbåge, m., , rainbow 2. - Time and Seasons. Tid, m., time årstid, m., season vår, f., spring sommar, m., summer52 höst, m., autumn tisdag, m., Tuesday vinter, m., winter onsdag, m., Wednesday- år, n., year thorsdag, m., Thursday månad, m., month fredag, m., Friday vecka, f., week lördag, m., Saturday dag, m., day Månaderne, the mon llis timme, m., hour Januari, January qvart, m., quarter of an Februari, February hour Mars, March minut, m., minute April, April morgon, PI. mornar, morning Maj, May förmiddag, m., forenoon Juni, June middag, m., noon Juli, July eftermiddag, m., , afternoon Augusti, August afton, m., 1 evening September, September • PI. aftnar,J October, October natt, m., f night November, November PI. nätter,) December, December midnatt, m., midnight nyårsdag, m., New Year's Day veckodagame, the weekdays pask, f., Easter söndag, m., Sunday pingst, f., Whitsuntide måndag, m., Monday jul, m., Christmas. 3. Animals. ett lejon, a lion en lejoninna, a lioness en tiger, a tiger en björn, a bear en varg, a wolf en r äf, a fox en apa, a monkey en elephant, an elephant en häst, a horse en åsna, a donkey en hjort, a stag en hare, a hare en kanin, a rabbit en hund. a dog en katt, en liten råtta, mössen, en oxe, en ko, koma, en kalf, ett far, ett lam, en get, 1 PI. getter, l ett strni.l en gris,\ a cat (f.) a mouse the mice an ox a cow the cow» a calf a sheep a lamb a goat a pig53 4. Birds, Insects and Fishes. Fåglar, birds en mask, a worm fågeln, the bird en spindel, a spider örnen, the eagle en fluga, a fly höken, the hawk en fjäril, a butterfly svanen, storken, the swan ett bi, a bee the stork en geting, a wasp korpen, the raven ett mygg, 1 a gnat kråkan, the crow en mygga, f göken, the cuckoo fiskar, fishes dufvan, the "pigeon en fisk, a fish tuppen, the cock en hvalfisk, a whale hönan, the hen en lax, a salmon kycklingarna, the chickens en sill, a herring gåsen, the goose en sköldpadda, a turtle ankan, the duck en hummer, a lobster ankorna, the ducks en krabba, a crab ,snäppan, the snipe en östra, 1 an o yster lärkan, näktergalen, the lark I'l. ostron, J the nightingale en gädda, a pike svalan, the swallow en karp, a carp sparfven, the sparrow en ål, an eel insekter," insects en fiskare, a fisherman en orm, a snake ett nät, a net. en groda, a frog 4. Birds, Insects and Fishes. 5. Plants, Fruit and Flowers. en planta, a plant .ett äppelträd, an apple-tree ett träd, a tree ett päronträd, a pear-tree en qvist, a branch ett äpple, an apple el t blad, a leaf ett päron, a pear frukten, the fruit ett plommon, a plum en ek, an oak en aprikos, an apricot en bok, a beech ett fikon, a % . -en poppel, a poplar en vindrufva, a grape en björk, a birch ett körsbär, a cherry . en gran, a fir , ett smultron, a strawberry •murgrön, ivy ett vinbär, a currant 5.ett krusbär, a gooseberry salaten, 1hc salad en citron, a lemon potates, potatoes en appelsin, an orange blomster, flowers en nöt, a nut ett blomster, (en en kastanje, a chesnut blomma) a flowci en melon, a melon en ros, a rose blomman, the blossom en neglika, a piuk spenaten, the spinach en tulpan, a tulip kålen, the cabbage en lilja, a lily - blomkål, cauliflower en violblomma, a violet sparrisen, the asparagus förgätmigej, forget-me-not. ' 6. The Human Body. en menniska, man axel, shoulder lifvet, the life ryggen, the back döden, the death armen, the arm kroppen, the body knytnäfven, the fist benen, the bones • handen, the hand hufvudet, the head händerne, the hands håret, the hair ett fingr- a finger ansigtet, the face tummen, the thumb ett öga, an eye nagel, nail ögonen, the eyes bröstet, the chest Ögonlocken, the eyelids knäet, the knee ögonbryn, the eyebrows benet, the leg ett öra, a"n ear foten, the foot öronen, the ears fötterna, the feet hakan, the chin hjertat, the heart näsan, the nose lungan, the lung läppen, the lip magen, the stomach munnen, the month skratten, the laughing tanden, the tooth gråten, the cryiug tänder, teeth en suck, a sigh lungan, the tongue nysningen, the sneezing. halsen, the neck 55 7. Relations. Familjen, the family en son, a son föräldrarne, the parents en doiter, a daughter en far. a fother sönerne, the sons en rnor, a mother döttrarna, the daughters mödrarna, the mothers en bror, a brother farfar, father's father, bröderne, the brothers grandfather m'other's father, en syster a sister morfar, svåger, brother-in-law grandfather svägerska, sister-in-law farmor, father's mother, onkel, uncle grandmother kusin, cousin mormor, mother's mother, faster, aunt grandmother bröllopet, the wedding svärfar fether-in-law giftermålet, the marriage svärmor, mother-in-law inkling, widower mag, son-in-law enka, widow sonhustru, daughter-in-law gosse, boy , ett barn, a child flicka, girl. 7. Relations. 8. ' The Town. Staden, städeme, hufvudstaden, byggningar, slottet, kyrkan, kyrkogården, kloeisan, stadsporten, bryggan, förstäderne, huset, ett kloster, bibliotheket, rådhuset, hospitalet, fattighuset, fängelset, the town the cities, towns the capital houses the palace the church the church-yard the clock the gates the bridge the suburbs the house a monastery the library the townhouse the hospital the poor-houses the prison torget, gatan, gränden, en gård, börsen, tullhuset, spisqvarteret krogen, en by, lyktan, en springbrunn, boningshuset, "taket, fönstret, the market the street the lane a yard the exchange the custom- house the dining- room the public house a village the lantern a fountain the house, (he dwelling , the roof the window56 porten, 1 dörren,J l.öket, trappan, rummet, the door the kitchen the steps, stairs the room salen, matsalen, so fkammaren, the drawing room the dining room the bedroom, 9. House Furniture. Husgeråd, furniture lampan, the lamp sängen, 1 'the bed tallriken, the plate handduken, the towel en knif, a knife madrassen, the mattress en gaffel, a fork draglådan, the chest of drawers en sked, a spoon stolen, the chair bordsduken, the table-cloth bordet, the table saltkar, a salt-cellar soffan, the sofa * glaset, the glass spegeln, the looking-glass flaskan, the bottle målningen, the picture tvålen, the soap. ljusstaken, the candlestick 9. House Furniture. Näringen, maltiden, frukosten, middagsmåltiden, aftonmåltiden, värden, värdinnan, gästen, brödet, kakan, kokt kött, n., oxköttet, farköttet, oxsteken, skinkan, 10. Eating and Drinking. kalfstéken, köttet, korfven, pastejen, puddingen, pannkakan, soppan, mjölken, smöret, osten, ett ägg, salaten, oljan, ättikan sockret, senapen. the nourish- ment the meal the breakfast the dinner the supper the host the hostess the guest the bread the cake boiled meat the beef the mutton the roast beef the ham the roast veal the meat the sausage the pie the pudding the pancake the soup the milk - thd butter the cheese an egg the salad the oil the vinegar the sugar the mustard57 •Attltet, peppafn, drycker, vinet, rum, vattnet, ■limonaden, drickat, 1 ölet, J the salt the, n., tea the pepper kaffe, n», coffee drinks portvin, n., port the wine champagne, n., champagne the rum fransktvin, n., claret the water rhensktvin, n,, hock lemonade kypare, waiter the beer 11. Dress. Kappa, cloak tofflorna, the slippers rocken, 1 the coat käppen, the stick syrtuten,] borsten, the brush byxorna, the trowsers kammen, the comb byxhängslor, braces kjorteln, the gown -kalsonger, drawers en Iclädning, a dress Mrumpan, the Stocking underkjorteln, the petticoat halsduken, the necktie förklädet, the apron näsduken, the handkerchief band, ribbon skjortan, the shirt schalen, the shawl hatten, the hat knappnålen, the pin siöflarne, the boots ringen, the ring skorna, the shoes muffen, the muff halskrage, collar parasollen, the parasol Jickan, the pocket paraplyet, the umbrella. handskarne,i the gloves .Hotell, värdshus Värd Jungfru Borstare Jlesbetjent Portvakt -Afträde ] i'a jernvdgen 12. Travelling. hotel, inn host housemaid boots commissioner porter closet on the railroad58 Jag Önskar en första (andra) klassens biljett. Hvad heter ångfartyget? När komma vi till S.? I afton k'ockan — Känner Ni ett godt hotell der? Ja, hotellet X. Jag stannar här blott en timme och reser genast vidare. Jag stannar här endast öfver natten och reser i morgen bittida. Nu sättes tåget i gång. Hvad heter nästa station ? Får man röka här? Nej; detta är endast tillåtet i rökkoupén. Får jag bjuda er en cigarr? Nej, jag tackar, jag rOker ej. Hvilka vackra partier vi resa igenom! Hur långt är det ännu till nästa station? Vi äro straxt framme. Snart komma vi till stationen, der det spisas middag. Hvad heter den vackra egen- domen (kyrkan) här till venster, till höger? Nu stannar tåget. Yi äro vid stationen. I want a ticket for the first (second) class. What is the name of tba steamer? When shall we be in S. ? This evening at — Do you know a good hotel there? Yes, the hotel X. I only remain here one hour and proceed at once. I only stay here over night, and leave to morrow early. The train is starting. What is the name of the next station ? May one smoke here? No; that is only permitted i» the smoking coupé. Can I offer you a cigar? No thanks, I do not smoke. What beautiful country we are- passing through! How far is it to the next sta- tion ? We are soon there. We shall soon be at the sta- tion, where we dine. What is the name of that pretty estate (church) on the left?'on the right? The train stops. We are at the station. GRATIS ON APPLICATION", FRANZ THIMM & CO.'S CATALOGUE of the BEST BOOKS FOR SELF-INSTRUCTION in all European, Oriental & Classical Languages. Franz Thimm & Co., Publishers, 24, Brook Street, Loudon, \WEasy Dialogues.*) i. Eating and Drinking. Are you hungry? 1 have a good appetite. 1 am very hungry. Eat something. What will you eat? What do you wish to eat? You do not eat. I beg your pardon, I eat very heartily. I have eaten very heartily. I have dined with a good ap- petite. Eat ^nother piece. I can eat no more. Are you thirsty? Are you not thirsty? I am very thirsty. r am dying of thirst. Let us drink. Give me something to drink. Will you drink a glass of wine? Drink a glass of beer. Drink another glass of wine. Sir, I drink to your health. I have the honour to drink your health. Är Ni hungrig. Jag har god aptit. Jag är mycket hungrig. Ät någonting. Hvad vill Ni äta? Hvad önskar Ni att äta? Ni äter icke. Jag ber om ursäkt, jag äter ganska dugtigt. Jag har ätit ganska mycket. Jag har ätit middag med god, aptit. Ät litet till. Jag kan ej taga något mera. Är Ni törstig? Är Ni icke törstig? Jag är rätt törstig. Jag dör af törst. Lät oss dricka. Gif mig något att dricka.. Vill Ni ha ett glas vin? Tag Er ett glas öl. Drick ett glas vin till. Jag dricker Er skål, min Herre, Jag har den äran att drick» Er skål. *) The best phrase book for Swedish Conversation is Lenstrom's Swedish and English Dialogues, price 2 s. 6 d. It contains the most necessary Phrases and Idiomatic Dialogues for practical use in Sweden, and is indispensable for a rapid acquisition of the language. Pub- 1 lished by Messrs. Franz Tliimm & Co., 24, Brook Street, London, W.00 2. doing and Where are you going? I am going home. I was going to your house. From whence do you come? I come from my brother's. I am coming frorri church. I have just left the school. Will you go with me? Where do you wish to go? We will take a walk. We will take a walk. With all my heart; most will- ingly. Which way shall we go? Any way you like. ' Let us go into the park. Let us call for your brother on our way. As you please. Is Mr. B. at home? He is gone out. He is not at home. Can you tell us where he is gone? I cannot tell you precisely. I think he is gone to see his sister. Do you know when he will come back? No, he said nothing when he went out. Then we must go without him. Coming. Hvart går Ni? Jag går hem. Jag gick till Er. H varifrån kommer Ni? Jag kommer från min bror. Jag kommer ur kyrkan. Jag går ur skolan. Vill Ni gå med mig? Il vart vill Ni gå? Vi skola gå ut och spatsera Vi vilja göra en färd. Det vill jag gerna; Med nöje. Hvarthän skola vi gå? Vi skola gå hvart Ni vill. Låt oss gå in i parken. Vi vilja taga Er bror med oss, . i förbigående. Som Ni behagar. Är Herr B. hemma? Han har nyss gått ut. Han är icke hemma. Kan Ni säga oss, hvarthän han har gått? Jag kan ej så noga säga Er det. Jag tror han har gått att be- söka sin syster. Vet Ni när han kommer till- baka? Nej, han sade ingenting derom då han gick. I sådant fall skola vi gå utao honom. 3. Questions and Answers. ■Come neaW; I have some- Kom närmare, jag har någat thing to tell you. att säga Er.61 I have a word to say to you. Listen to me. I want to speak to you. What is it you want? I am speaking to you. I am not speaking to you. What do you say? What did you say? i say nothing. Do you understand? Dö you understand what I say? Do you understand me? Will you be so kind as to repeat . .? . I understand you well. Why do you not answer me? Do you not speak Swedish? Very little, Sir. I understand it a little, but I do not speak. Speak louder. Do not speak so loud. Do not make so much noise. Hold your tongue. Did you not tell me that .. ? Who told you that? They have told me so. Somebody has told it me. I have heard it. What do you wish to say? What is that good for? What do you call that? Do you know Mr. C.? I know him by sight. I know him by name. Jag har ett ord att säga Er. Hör på mig. Jag önskar tala med Er. Hvad önskar Ni? Till Er talar jag. Jag talar icke med Er. Hvad säger Ni? Hvad sade Ni? Jag säger ingenting. Förstår Ni? Förstår Ni hvad jag säger?" Begriper Ni min mening? Vill Ni benäget upprepa? Jag förstår Er väl. Hvårföre svarar 1 mig icke? Talar Ni icke »venska? Mycket litet, min Herre. Jag förslår det något, men jag. talar det icke. Behagar Ni tala högre. Tala icke så högt. Gör icke så mycket väsen- Vill Ni tiga. Har Ni ej sagt mig att..? Hvem har sagt Er detta? Man har sagl mig det. Någon har sagt mig det. Jag har hört det sägas. Hvad vill Ni säga? Hvartill gagnar det der? Huru kallar Ni det der? Känner Ni Herr G.? Jag känner honom till utseendet.. Jag känner honom till namnet. The Age. How old are you? Hur gammal är Ni? How old is your brother? Hur gammal är Er bror?G2 1 am twelve years old. 1 am ten years and six months old. Next month I shall be sixteen years old. 1 was thirteen years old last week. Tou do not look so old. You look older. >1 thought you were older. i did not think you were so old. How old may your uncle be? lie may be sixty years old. sfle is about sixty years old. He is more than fifty years old. lie is a man of fifty and up- wards. fie may be sixty or there- abouts. lie is over eighty. That is a great age. Is he so old? Lie begins to grow old. Jag är tolf år gammal. Jag äf tio och ett hälft år gammal. Nästa manad fyller jag sexton år. Förliden vecka fyllde jag tret- ton är. Ni tyckes ej vara så gammal. Ni ser äldre ut. Jag ansåg Er vara äldre. Jag ansäg Er icke vara så gammal. Hur gammal kan Er onkel vara? Ilan lär vara sextio ar. Han är ungefär sextio år gam- mal. Han är öfver femtio år gammal. Det är en man om några och femtio år. Han är några och sextio år gammal. Han är öfver åttio år gammal. Det är en hög ålder. Är han så gammal? Han börjar åldras. The Time. What o'clock is it? 1'ray tell me what time it is? It is one o'clock. It is past one. It has struck one. • -It is a quartér past one. It is half past one. It wants ten minutes to two. It. is not yet two o'clock. It is only twelve o'clock, is almost three o'clock. Huru mycket är klockan? Säg mig, jag ber Er, huru mycket är klockan? Klockan är ett. klockan är öfver ett. Hon har slagit ett. Hon är en qvart på tu. lion är half tu. Hon fattas tio minuter i tu. Hon är ej tu än. Klockan är endast tolf. ; lvloékan är nära tre.63 It is on the strobe of three. It is going to strike three. It is ten minutes past three. The clbck is going to strike. There the clock is striking, it is not late. It is later than I thought. 1 did not think it was so lute. Klockan är just tre. Hon slår strax tre. Hon är tio minuter öfver tre. Klockan slår strax, Nu slår klockan. Det är icke sent. Det är senare, än jag trodde. Jog trodde icke, att det var sä sent. 0. The Weather. What kind of weather is it? It is bad weather. It is very cloudy. , It is dreadful weather. It is fine weather. We are going to have a fine day. It thaws. It is foggy. it is rainy weather. It threatens to rain. The sky becomes very cloudy. The sky is getting very dark. The sun is coming out. The weather isclearingup again. It is very hot. It is sultry. It is very mild. It is cold. It is excessively cold. It is raw wealher. It rains. It has been raining. It is going to rain. 1 feel some drops of rain. There are some drops of rain fulling. It hails. It snows; it is snowing. Hurudant väder är det? Det är fult väder. Det är dystert väder. Det är ett rysligt väder. Det är vackert väder. Vi skola hafva en skon dag. Det töar. Det är töcknigt. Det är regnigt väder. Väderleken är regnig. Himmeln höljer sig i moln. Himmeln blir mörkare. Solen börjar visa sig. Vädret börjar klarna. Det är mycket varmt. Det är en qväfvande hetta. Det är mycket mildt. Det är kallt. Det är förskräckligt kallt. Väderleken är kall ocli luktig. Det regnar. Det har regnat. Det blir regn. Jag känner Regndroppar. Det faller regndroppar. Del haglar. Det suöar; det faller snö.G4 It has been snowing. It snows in large flakes. It freezes. It has frozen. It begins to thaw. It thaws. It is very windy. The wind is very high. There is no air stirring. It lightens. It has lightened all night. It thunders. The thunder roars. The thunderbolt has fallen. It is stormy weather. We shall have a thunderstorm. The sky begins to clear up. The weather is very unsettled. It is very muddy. It is very dusty. It is very slippery. It is bad walking. It is day-light. It is dark. It is night. It is moon-light. Do you think it will be. fine weather? , I do not think that it will rain. I am afraid it will rain. I fear so- Det har snöat. Det snöar i stora flockar. Det fryser. Det har frusit. Det töar upp. Det är töväder. Det är mycket blåsigt. Detblåser en ganska häftig vind. Det blåser ingen fläkt en gäng. Det blixtrar. Det har blixtrat hela natten- Det dundrar. Åskan går. Åskan har slagit ned. Vädret är stormigt. Vi få storm. Himmeln börjar klarna upp. Vädret är mycket ostadigt. Det är mycket smutsigt. Det är mycket dammigt. Det är mycket halt. Det är mycket elakt att gå. Det är dager. Det är mörkt. Det är natt. Det är månsken. * Tror Ni, att det blir vackert väder? Jag tror ej, att det kommer att regna. Jag fruktar, att vi fä regn. Jag fruktar det. 7. Salutations. Good day, Sir. I wish you good day. How do you do? How are you? Do you continue in good health ? God dag, min Herre. Hur står det till? Hur är det med Er fielsa ? Är Ni fortfarande vid god helsa?65 Pretty . good; and how are you? Ave you well? Very well, and you? I am perfectly well. And how is it with you? As usual. Pretty well, thank God. I am very happy to see you well. Så temligen, och hur står det till med Er? Mår Ni väl? Mycket väl, och Ni? Jag mär förträffligt. Och Ni, hur mar Ni? Som vanligt. Bra nog. Gudi lof. Jag är förjust att se Er vid god helsa. 8. Visiting. There is a knock. Somebody knocks. Go and see who it is. Go and open the door. It is Mrs. B. Good day, Mrs. B. I am happy to see you. I have not seen you this age. It is a novelty to see you. Pray sit down. Sit down if you please. Give the lady a chair. Will you stay and take some dinner with us? I cannot stay. I only came in to see how you are. I must go. You are in a great hurry. Why are you in such a hurry? I have a great many things to do. Surely you can stay a little longer. I will stay longer another time. Lenstrttm's Swedish Grammar. Man bultar. Någon bultar. Se efter, hvem det är. Öppna dörren. Det är Fru B. God dag Fru B. Jag är glad att se Er. Det är en evighet sen jag såg Er. Det är något nytt att man ser Er. Var god och sitt, jag ber Er. Var god och sitt ned. Gif Fru ... en stol. Vill Ni stanna qvar hos oss till middagen? Jag kan icke stanna. Jag har blott kommit in för att få höra hur Ni mår. Jag måste gå bort. Ni har mycket hrådtom. Hvarför skyndar Ni >å fasligt? Jag har mycket att göra. Ni kan väl dröja ännu ett ögonblick. En annan gäng skall jag stanna, qvar längre. 566 I thank you for your visit. 1 hope to see you soon again. Jag täcker Er för Ert besök. Jag hoppas att snart återse Er. 9. Breakfast. Have you breakfasted? Not yet. You have come just in time. You will breakfast with us. Breakfast is ready. Do you drink tea or coffee? Would you prefer chocolate? I prefer coffee. What can I offer yoy? Here are rolls and toast. What do you liké best? I shall take a roll. How do you like the coffee? Is the coffee strong enough? It is excellent. Is there enough sugar in it? 4f there is not, do not make any ceremony. Act as if you were at home. Har Ni frukosterat? Ännu icke. Ni kommer i grelvens tid. Ni skall frukostera med oss. Frukosten Sr färdig. Dricker Ni thé, eller kaffe? Dricker Ni hellre chocolad? Jag föredrar kaffe. Hvad skall jag bjuda Er? Här har Ni mjölkbröd och ro- stadt bröd. Hvilket tycker Ni mest om? Jag skall taga ett mjölkbröd. Hvad tycker Ni om kaffet? Är kaffet tillräckligt starkt? Det är förträffligt. Är det sött nog? Om det ej är nog, så krusa icke. Låtsa, som Ni vore hemma. 10. Before Dinner. At what time do we. dine to- day? We shall dine at four o'clock. We shall not dine before five o'clock. Shall we have anybody to dinner to-day? Do you expect company? j expect Mr. B. Huru dags spisa vi i dag? Vi skola äta klockan fyra. Vi äta icke före klockan fem. Skola Ni hafra någon till mid- dagen i dag? Väntar Ni sällskap? Jag väntar Herr B.67 Mr. D. has promised to come if the weather permits. Have you given orders for dinner? What have you ordered for dinner? Have you sent for fish? I could not get any fish. I fear we shall have a very indifferent dinuer. We must do as best we can. Herr D. har lofvat komma, om väderleken tillåter det. Har Ni beställt middagsmålet? Hvad har Ni beställt "för- mid- dagsmålet ? ~ Har Ni skickat att köpa* fisk ? Jag kunde icke få njTgofr fisk. Jag fruktar, vi få e^ tomligén dålig middag i dag. _ Vi fä göra som vi kuirna. 11. Dinner. To what shall I help you? Will you take a little soup? No I thank you. I will trouble you for a little beef. It looks so very nice. Which piece do you like best? I hope you like this piece. Gentlemen, you have dishes near you. Help yourselves. Take without ceremony what you like best. Would you like a little of this roast-meat? Will you have some fat? Give me some of this lean, if you please. How do you like the roast-meat? It is excellent, delicious. What will you take with your meat? May 1 help you to some vegetables? Will you take peas or cauli- flower? Hvarmed skall jag servera Er? Behagar Ni litet soppa? Nej jag tackar. Jag skall be om litet oxkött. Det ser så bra ut. Hvilket stycke Vill Ni helst ha? Jag hoppas att detta stycke skall smaka Er. Mina Herrar, I ha'n faten för Er. Begagna Er deraf. Tagen utan omsvep hvad I tycken mest om. Behagar Ni något af denna stek? Tycker Ni om det feta? Behagade Ni gifva mig magert. Huru finner Ni steken? Den Sr förträfflig, delikat. Hvad tar Ni till Ert. kött? Skall jag servera Er grön- saker? Behagar Ni ärter eller blom- kål. 5* \68 I have no choice. I shall send you a piece of thitrfowl. No thank you, I can eat no more. You are a poor eater. You eat nothing. I-lbeg-y&ur pardon, I do i justice-to your dinner. You r®y.take away. Det gör mig det samma. Jag skall skicka Er en bit af detta fjäderfä. Neg jag tackar (Er), jag kan ej förtära mer. Ni är en klen ätare. Ni äter ingenting. Jag ber om ursäkt, jag äter rätt mycket. Ni kan taga bort. (duka af). 12. Tea. Have you carried in the tea- ' things? Everything is on the table. Ddcs the water boil? Tea is ready. They are waiting for you. Here I am. We have not cups enough. We want two more cups and saucers. Bring another tea-spoon and a saucer. You have not brought in the sugar-tongs. Do you take cream? The tea is so strong. I shall thank you for a little more milk. Here are cakes and muffins. Do you prefer some bread and butter? I shall take a slice of bread . and butter. Pass-the plate this way. Ring the bell, if you please. Will you kindly ring the bell? We want some more water. Har Ni hemtat allt, som be- höfs till téet? Det står allting på bordet. Kokar vattnet? Téet är alldeleé färdigt. Man väntar Er. Här är jag. Vi hafva ej koppar tillräckligt. Vi behöfva två koppar till. Skaffa en sked och ett théfat till. Ni har ej hemtat sockertån- gen. Tager Ni grädde. Téet är ganska starkt. Jag skall be Er om litet mjölk till. Här äro kakor och tårtor. Tycker Ni mer om smörgås. Jag skall taga en smörgås. Behagade Ni gifva hit tallriken. Ring, om Ni behagar. Vill Ni vara så god och ringa? Vi behöfva mera vatten.69 Bring it as quickly as pos- sible. Make haste. Take the plate with you. Is your tea sweet enough? Have I put sugar enough in your tea? It is excellent. I do not like it quite so sjveet. Your tea is very good. Wherp do you buy it? I buy it at . . . Have you already done? You will take another cup. I shall pour you out half a cup. v You will not refuse me. I have already drunk three cups and I never drink more. Hemta hit det så fört som möjligt. Skynda Er. -• Tag med tallriken. ~ Är Ert Té sött nog? Har jag lagt nog sScker i Ert té? """I""' Det är förträffligt.^ — Jag tycker ej om (Jet för sött. Ert té är mycket godt^ Hvar köper Ni det? - Jag köper det hos . Är Ni redan färdig? Ni skall dricka en kopp till. Jag skall slä i ät Er en half kopp. Ni skall ej neka mig det. Jag har druckit tre koppar, och jag dricker aldrig mera. FRANZ THIMM & CO.'S NEW AND ORIGINAL SERIES OF FOREIGN DIALOGUES (PHRASE BOOKS), On an entirely new and practical plan, calculated to insure a rapid acquisition of Foreign Languages. 12m0. Cloth. A correct and fluent conversation will soon be obtained by the use of these Phrase- Books fur they contain nothing but important matter. The words generally in use* the easy colloquial phrases and the idiomatic expressions of the language, whichform the essence of correct conversation, hare been carefully arranged, so as to make these Dialogues really usefaL £ s. d. GERMAN and ENGLISH DIALOGUES by MathiasMeissner 0 2 6 FRENCH » - « by A. Dudevant 0 2 6 ITALIAN = = ■ « by G. Marchetti 0 2 6 SPANISH . = by D. Salvo ..026 PORTUGUESE and ENGLISHDIALOGUES by D.Monteiro 0 2 6 SWEDISH and ENGLISH DIALOGUES by C. Lenström 0 2 6 DANISH - - - by H. Lund. .026 DUTCH • » = by Van der Harlen 0 2 6 RUSSIAN « « byF. Alexandrow (in the press). TURKISH, RUSSIAN, ENGLISH and FRENCH YOCA- £ s. d. BULARY for Travellers in the EaBt......0 2 6SECOND COURSE. PART II. Verbs. The Auxiliary Verbs. 1. Hafva, to have. Indicative. Subjunctive. Present. I have, Jag hafver or har, du hafver han hafver vi hafva - ha, I hafven de hafva I have har, ihou hast har, he has we have han, ycgi have ha, they have. That I may have. Jag (hafve) ma hafva du må hafva han må hafva vi må hafva I mån hafva de må hafva. I had. Jag hade, I had du hade, thou hadst han hade, he had vi hade, we had I haden, you had de hade, they had. I have had. Jag har haft du har haft han har haft Imperfect. That I might havp. Jag (hade) skulle hafua du skulle hafva han skulle hafva vi skulle hafva I skullen hafva de skulle hafva. Perf ect. That I may have had. Jag må hafva haft du må hafva haft han må hafva haft71 vi ha haft I han haft de ha haft I had had. Jag hade haft du hade haft han hade haft vi hade haft l huden haft de hade haft Future. I shall have. Jag skall hafva du skall hafva han skall hafva vi skola hafva I skoten hafva de skola liafva Future past. I shall have had. Jag skall hafva haft du skall hafva haft han skall hafva haft vi skole (a) hafva haft I skolen hafva haft de skola hafva haft vi må hafva haft I mån hafva haft de ml hafva haft. Pluperfect. _ I That I might have had. | Jag skulle hafva ~haft du skulle hafva Knft- han skulle hafva haft vi skulle hafva haft I skullen hafoa haft de skulle hafva haft Conditional. I should have. Jag skulle hafva du skulle hafoa kan skulle hafva vi skulle hafva I skullen hafva de skulle hafva. Conditional past. I should have had. Jag skulle hafva haft du skulle hafva haft han skulle hafva haft vi skulle hafva haft I skullen hafva haft de skulle hafva haft. Imperative. haf, have thou hafve han, let him have (hafvom), let-us have haf ven (haf ver), have ye hafve de, n let them have. Infinitive. S Pres. hafva or ha, to have. Perf. hafva haft, to have had. Fut. skola hafva, to be about to have.72 _ Participles. Pres. hafvande, having. — Perf. haft, had. _ In general conversation jag har, vi ha, etc., is al- used.~ The Imperative hafvom and hafver, are antiquated. I ndicativc. % Vara, to be. Subjunctive. I am. Jag är, I am du är, thou art han är, he is vi äre (äro), we are I ären, you are de äro, they are. Present, That I may be. Jag (vare) ma vara du må vara han må vara vi må vara 1 må vara de må vara. I was. Jag var, I was du var, thou wast han var, he was vi voro, we were I voren, you were de voro, they were. Imperfect. That I might be. Jag vore du vore han vore vi Vore / voren de vore. Perfect. I have been. Jag har varit du har varit han har varit vi hafva (e) varit 1 hafven varit de hafva varit. That I may have been. Jag må hafva varit du må hafva varit han må hafva varit vi må hafva varit 1 må hafva varit de må hafva varit. •73 I had been. Jag hade varit du hade varit han hade varit vi hade varit I haden varit 4e hade varit. Future. I shall be. Jag skall vara du skall vara han skall vara vi skola (e) vara 1 skolen vara de skola vara. Pluperfect. That I might have been. Jag skulle hafva varit du skulle hafva, varit han skulle hafva varit vi skulle hafva varit I skullen hafva varit de skulle hafva varit. Conditional. I should be. Jag skulle vara ' du skulle vara han skulle vara vi skulle vara I skullen vara de skulle vara. Future past. I shall have been. Jag skall hafva varit du skall hafva varit han skall hafva varit vi skola (e) hafva varit I skolen hafva varit de skola hafva varit. Conditional past. I should have been. Jag skulle hafva varit du skulle hafva varit han skulle hafva varit vi skulle hafva varit I skullen hafva varit de skulle hafva varit. Var, be thou Ware han, lét him be Imperative. varom, let us be våren, be ye vare de, let them be. Infinitive. Pres. vara, to be. Perf. hafva varit, to have been. Fut. skola vara, to be about to be. * Participles. Pres. varande, being. Perf. varit,' been.74 3. Examples. Jag har glömt1 att göra" detta. — Har han rågat8 att leka4 med mig? — Aldrig5 trodde' jag att han hade ett så obevékligt7 hjerta. ■— Har ni talat8 vid honom. — Jag skulle gerna* hafva haft bönboken10. — De skola halva hvad de önska". -— Ett skepp14 hafvande många matroser". — Det var fasligt". — Hans minne15 är som ett chaos. — De äro främst16 i skolan". — Ni är min vän. — Jag må vara under- gifven18. — Jag söker" min tröst84 i medvetandet" att jag varit en lydig'2 dotter. — Skulle eden88 vara ett intet"? — Bokvett25 och folkvett88 äro inte alltid27 detsamma. — Han må nu vara än så2' stor29. — Jag har varit hos honom. —- Jag gläder80 mig aldrig åt någons olycka'1, vore det och min värsta oväns32. — Skulle det inte vara en illusion? — Var så beskedlig 1 — Han skulle vara en tyrann. — Flit'3 och verk- samhet äro mina förfäders bragder34. 1 forgotten. 2 to do. 3 ventured. 4 to play. 5 never. 6 believed. 7 immovable. 8 spoken. 9 willingly. 10 prayerbook. 11 to wish. 12 ship. 13 sailor. 14 terrible. 15 memory. 16 first. 17 school. 18 submissive. 19 seek. 20 consolation. 21 consciousness. 22 obedient. 23 oath. 24 nothing. 25 book knowledge. 26 com- mon seqse. 27 always. 28 yet. 29 great. 30 rejoice, 31 mis- fortune, 32 enemy. 33 industry. 34 deed.- 4. Exercises. What have you to tell1 me? You have the book which I had yesterday2. I have never had it, and you will not have it either3. I wish4 you had the ribbon5. We would have had it. To possess (have) is better than to have had, or to expect (to be about to have). He would be very happy8 if he were content. Are you my enemy? I have never been so, I am not now7 and shall never be. You will be with me to- morrow. You have already8 been there, but9 my brother has not yet10 been; you were not at home11. L had been there when12 he came. They will have all been there to-morrow13, we would already have been there but it was impossible'4. Be 1 säga. 2 igår- 3 ej heller. 4 jag önskar. 5 band, n. 6 lycklig. 7 nu. 8 redan. 9 men. 10 ännu inte, 11 hemma. 12 när. 13 i morgon. 14 omöjligt.75 happy my children J To be or15 not to be that is the question ". 15 eller. 16 fråga, f. (spörsmål, n.). Ha, to may, to like. Present. Imperfect. I may. Jag ma du må han, hon, det, må vi må (or mage, a) I ma (or magen) de må (or måga). I might. Jag måtte du måtte han måtte vi måtte, 1 måtten de måtte. Skola, to be obliged, I shall, I ought. Indicative. Present. Imperfect. I shall. Jag skall du skall han skall vi skola (e) I skolen de skola. I should. Jag skulle du skulle han skulle vi skulle I skullen de skulle. Perfect. Jag kar skolat, I have been obliged. Pluperf. Jag hade skolat, I bad been obliged. Subjunctive. Present. Jag conjug. like the Indicative. Imp erf. Jag skulle\ J 0 Perfect. Jag hafve skolat, 1 that I may have been jag må ha skolat,f obliged. Pluperf. Jag hade skolat, \ that I might have been jag matte ha skolat,\ obliged. \76 Infinitive. Pres. skola, to be obliged. Perf. hafva skolat, to have been obliged. Participles. Pres. skolande, being obliged. Perf. skolat, obliged. Elifva, to beoome. Indicative. I become. Jag blifver or blir du blif ver han blifver vi.blifva (e) I blifven de blifva. Subjunctive. Present. I became. Jag blef du blef han blef vi blefvo I blef ven de blefvo. That I may become. Jag (blifve) må blifva du må blifva han må blifva vi må blifva I mån blifva de må blifva. Imperfect. That I might become. Jag blefve or skulle blifva du blefve - skulle blifva han blefve vi blefve I blefven de blefvo I have become. S. Jag har blifvit P. vi hafva blifvit. I had become, S. Jag hade blifvit P. vi hade blifvit. skulle blifva skulle blifva skullen blifva skulle blifva. Perfect. That I may have become. Jag må hafva blifvit vi tnå hafva blifvit. Pluperfect. That I might have become. Jag skulk hafva blifvit vi skulle hafva blifvit.77 Future. I shall become. S. Jag shall blifva P. vi skola blifva. Imperative. blif, become thou blifve (han), let him become blifvom, let, us become blifven, become ye blifve "(de), lei them become. Future past. I shall have become. Jag skall hafva blifvit vi skola hafva blifvit. Infinitive. Pres. blifva, to become. Perf. hafva blifvet, to have become. Fut. skola blifva, to be about to become. P articiples. Pres. blifvandei becoming. Perf. blifven, become. 8. Varda, to become. Indicative. Subjunctive. I become. Jag varder du varder han varder vi varda (e) 1 värden de varda. I became. Jag var dt du vardt han vardt vi vordo I vorden de vordo. Present. That I may become. Jag varde or ma varda du varde - ma varda han varde - må varda vi varde - må varda I värden - mån varda dé varde - må varda. Imperfect. That I might become Jag vorde or skulle varda du vorde han vorde vi vordo I vorden de vordo skulle varda skulle varda skulle varda skullen varda skulle varda.78 Perfect. 1 have become. S. Jag är vorden P. vi äro vordne. Infinitive. Pres. Varda, to become. Put. skola varda, to be about to become. future. I shall become. Jag skall varda vi skola varda. Participle. P. Vorden,} , __ Neut. vordet, J eco Note. Varda, is obsolete and is only used in biblical and juridical language. 9. Böra, to be obliged, I shall, I ought. Indicat. Present. Jag bör du bör han bör. vi böre i bören de böra. Imperfect, Indic. and Subj. Jag borde, I ought. Par tic. Perf. bordt. 10. Examples. Hon bad' att bli ursäktad2, och ville taga' barnet från sällskapet. — Stormen skulle föra bort4 dem under vägen', om de blefvo vid sin föresats. — De måste till straff6 rida omkring'. — Ofta blir man tungsinnig8 och sjuklig". — Det skall vara så mörkt10. — Han lär väl haft största del" i saken". — Det blir tungt för honom. — Man kan alldeles18 1 begged. 2 excused. 3 take. 4 to carry away. 5 on the way. 6 punishment. 7 to ride about. 8 melancholy. 9 ill. 10 dark. 11 part. 12 thing, affair, 13 thoroughly.79 bli ledsen vid detta. — Er kärlek" ska' låta" mig glömma" allt. — Jag önskar att Gud må förlåta" dig allt. — Det får man medge. — Så lär det ska' vara i himmelriket" också". — Skulle det kunna vara han? — Mätte det vara min son I — Det hade han skolat göra. 14 love, lä to let. 16 to forget. 17 to forgive. 18 kingdom of heaven. 19 also. 11. The Regalar Verbs. The Swedish Language has three conjugations, which are distinguished by the termination of the supinum. The passive voice is formed either by adding s, or often liy the auxiliary verbs „vara, blifva". The difference of the conjugations is as follows: The 1sl Conj. Present in ar Imper feet ade Supinum at Part. Perf. ad The 2ni1 Conj. er de or te t d or t The 3 rd Conj. er te it en 12. I«t CONJUGATION. Älska, to love. Active Voice. Indicative. Subjunctive. Present. I love. Jag ålskar, I love du älskar, thou lovest han älskar, he loves That I may love. Jag älske or må älska du älske - må älska Han älske - må älska80 vi älske (a), we love I disken, you love de älska, they love. Impe I loved. Jag älskade, I loved du älskade, thou lovedst han älskade, he loved vt älskade, we loved I älskaden, you loved de älskade, they loved. vi älske or må älska 1 disken - mån älska de älske - må älska. et. That I might love. Jag älskade or matte, skuller du skulle älska [älska han skulle älska vi skulle älska I skullen älska de skulle älska. Perfect. I have loved. Jag har älskat du har älskat han har älskat vi hafva älskat I hafven älskat de hafva älskat. That I have loved. Jag må hafva älskat du må hafva älskat han må hafva älskat vi må hafva älskat I mån hafva älskat de må hafva älskat. Pluperfect. I had loved. That I had loved. Jag hade älskat Jag måtte hafva älskat du hade älskat du målte hafva älskat han hade älskat han måtte hafva älskat vi kade älskat vi målte hafva älskat I haden älskat I måtten hafva älskat de hade älskat. de måtte hafva älskat. Future. I shall love. Jag skall älska du skall älska han skall älska vi skole älska J skolen älska de skola älska. Conditional. 1 should love. Jag skulle älska du skulle älska han skulle älska vi skulle älska I skullen älska de skulle älska.81 Future past. I shall have loved. Jag skall hafva älskat du skall hafva älskat han skall hafva älskat vi skola hafva älskat I skolen hafva älskat de skola hafva älskat. Conditional past. I should have loved. Jag skulle hafva älskat du skulle hafva älskat han skulle hafva älskat vi skulle hafva älskat I sknllen hafva älskat de skulle hafva älskat. Imperative. älska (du), love thou älske (han), let him love älskom (vi), let us love disken (or: älskeri), loveye. In finitive. Present, älska, to love. ^ Perfect, hafva (ha) älskat, to have loved. Future, skola älska, to be about to love. Participles. Present, älskande, loving. Perfect, hafvande älskat, having loved. Sup i We. älskat, loved. Future, skolande älska, being about to love. Passive Voice. Indicative. Subjunctive. Presen t. I am loved. ' That I may be loved. Jag älskas % Jag älskes (må älskas) du älskas - du må älskas han älskas , han må älskas vi älskas vi må älskas I älskens I mån älskas de älskas. , de må älskas. Imperfect. I was loved. That I might be loved. Jag älskades Jag älskades (matte älskas) du älskadeå du måtte diskas han älskades han mätte älskas L«nsS»öm's Swedish Grammar* 682 vi älskades 1 älskadens de älskades. I have been loved. Jag har älskats vi ka älskats. vi måtte älskas I måtten älskas de måtte älskas. Perfect. That I may have been loved. Jag må hafva älskats vi må hafva älskats. Pluperfect. I had been loved. Jag hade älskats. Future. 1 shall be loved. Jag skall älskas. Future past. I shall have been loved. Jag skall hafva älskats. That I might have been loved. Jag hade älskats, or jag måtte hafva älskats. Conditional. I should be loved. Jag skulle älskas. Conditional past. 1 should have been loved. Jag skulle hafva älskats. Imperative. älskas, be lored dlskes (han), let him be loved. älskoms, let us be loved älskens, be ye loved. Infinitive. Pres. älskas, to be loved. Perf. hafva älskats, to have been loved. Fut. skola älskas, to be about to* be loved. Participles. Pres. diskandes, being loved. Perf. hafvande älskats, and älskad (Neut.) älskadt, Plur. älskade, have been loved. Fut. skolande älskas, being about to be loved. The passive voice, as already stated, can also be conju- gated with the verb blifva or vara, as:83 Present. Jag är (blir) älskad, I am loved. Imp er f. Jag var (blef) älskad, I was loved. Perfect. Jag har varit (blifvit) älskad, I have been loved. Pluperf. Jag hade varit (blifvit) älskad, I had been loved, etc., etc., etc. The difference between the Supinum, and the Participle Perfect past, is strongly marked in the Swedish conjugations, the former serves to combine the active, the latter the passive tenses. 13. CONJUGATION. Imperfect ending in de. Höra, to bear. Active Voice. Indicative. Present. I hear. Jag hörer du hörer han hörer vi höre I hören de höra. Imperfect. I heard. Jag hörde du hörde han hörde vi hörde I hördet\ de hörde. I have heard. 1 had heard. 1 shall hear. Perfect. Jag har hört, Pluperf. Jag hade hört, Future. Jag skall höra, Fut. past. Jag skall hafva (ha) hört, I shall have heard. Subjunctive. Present. Jag höre, or må höra, that I may hear. Imp erf. Jag hörde, or måtte höra, that I might hear. Perfect. Jag hafve hört, or jag må that I may have heard. hafva hört, Pluperf. Jag hade hört, or jag måtte that I might have heard, i hafva hört, Jag skulle höra, I should hear. Jag skulle hafva hört. I should have heard. Hon dit. C ond. p. 6*84 Imperative. hör, hear hörom, let us hear höre (han), let him hear. hören, (hörer I), hear ye. Infinitive. Present, hörd, to hear. Perfect, hafva hört, to have, heard. Future, skola höra, to be about to hear. Participles. Present, hörande, hearing. Perfect. hafvande hört, having heard. Supinum. hört, heard. Future. skolande höra, being about to hear. Passive Voice. In dicative. Present. I am heard. Jag höres, or är hörd du höres, - - - han höres, - - - vi höres, - äro hörda I hörens, - ären - de höras, - äro Perfect. Pluperf. Future. Jag har hörts, Jag hade hörls, Jag skall höras. Imperfect. I was heard. Jag hördes (var hörd) du hördes han hördes vi hördes I hördens de hördes. I have been heard. I had been heard. I shall be heard. Fut. exact. Jag skall hafva hörts, I shall have been heard. Subjunctive. Present. Jag höres (må höras), that I may be heard. Imperf. Jag hördes (mattehöras), that 1 might be heard. Perfect. Jag hafve hörts (må ha that I may have been hörts), heard. Pluperf. Jag hade hörts (måtte that I might have been ha hörts), heard. Condi t. Jag skulle höras, that I should be (hearc!. C ond, p. Jag skulle hafva hörts, that I should have been heard.85 Imperative. höroms, let us be heard hörens, be ye heard. hörs, be heard höres (han), let him be heard. Infinitive. " Present, höras, to be heard. Perfect, hafva hörts, to have been heard. Future, skola höras, to be about to be heard. Participles. Present, hörandes, being heard. Perfect, hafvande hörts, having been heard and „hördil Neut. hördtt Plural hörde. Future, skolande höras, being about to be heard. 14. 2»4 CONJUGATION. Imperfect ending in te. Söka, to search. A c ti v « Voice. Indicative. Present. I search. Jag söker du söker han söker vi söke (a) I söken de söka. Perfect. Jag har sökt, Pluperf, Jag hade sökt, Future. Jag skall söka, Fut. exact. Jag skall hafva (ha) sökt, Subjunctive. Present. Jag söke, or må söka, Imperf. Jag sökte, or måtte söka, Perfect. Jag hafva sökt, or må hafva sökt, Imperfect. I searched. Jag sökte du sökte han sökte vi sökte I sökten de sökte. I have searched. I had searched. I shall search. I shall have searched. that I may search, that I might search, that I may have searched.86 Pluperf. Jag hade siikt, or måtte that I might have searched. hafva sökt, Condit. Jag skulle söka, I should search. C ond. p. Jag skulle hafva sökt, I should have searched. i 01 p e r a t i v e. sökom, let us search söken, search ye. sök, search söke, (han), let him search Infinitive. Present, söka, to search. Perfect, hafva sökt, to have searched. Future, skola söka, to he about to search Participles. Present. sökande, searching. Perfect. hafvande sökt, having searched. Supinum. sökt, searched. Future. skolandesöka, about searching. Passive Voice. Indicati ve. Present. I am searched. Jag sökes du sökes han sökes vi sökas (es), I sökens de sökas. Imperfect. I was searched. Jag söktes du söktes han söktes vi söktes 1 söktens de söktes. Perfect. Jag har sökts, I have been searched. Pluperf. Jag hade sökts, I had been searched. Future. Jag skall sökas, I shall be searched. Fut. past. Jag skall hafva sökts, I shall have been searched. Subjunctive. Present. Jag sökes, må sökas, that I may be searched. Imp erf. Jag söktes, måtte sökas, that I might be searched.87 Perfect. Jag hafve sökts that I may have been searched. (må ha sökts), Pluperf. Jag hade sökts that I might have been searched. (måtte ha sökis), Con di t. * Jag skulle sökas, I should be searched. Cond. jw. Jag skulle hafva I should have been searched. (ha) sökts, Imperative. söks, be searched sökoms, let us be searched sökes (han), let him lie searched. sökens, be ye searched. Infinitive. Present, sökas, to be searched. Perfect, hafva sökts, to have been searched. Future, skola sökas, to be about to be searched. Participles. Present, sökandes, being searched. Perfect, ha [vande sökts, having been searched, sökt (PI. m. sökte, fem. and n. sökta). Future, 'skolande sökas, being about to be searched. 15. The 3"i CONJUGATION. The following will serve as an example. Draga, to draw. Active Voice. Indicative. Present. Imperfect. I drew. Jag drog I draw. Jag drager du drager du drog han drager | han drog88 vi dragé (a) vi drogo I dragen 1 drogen de draga. de drogo. Perfect. Jag har dragit, I have drawn. Subjunctive. Present. Jag dragé, or må dragé, that I may draw. Imp erf. Jag droge, that I might draw. Imperat. drag, draw — dragen, draw ye. Supinum. dragit, drawn. Passive Voice. Indicative. Present. Jag dragés, I am drawn. Imperf. Jag drogs, I was drawn. Perfect. Jag har dragits, [ have been drawn. Subjunctive. Imperf. Jag droges, that I might he drawn. vi drogos, that we might be drawn. Pa rtic. Perf. dragen (Neut. draget, PI. draijne), drawn. 16. Examples. I dag har jag arbetat för två dagar.— Elden1 sprakar*. — Se3 huru4 smeden rår pa6 metallen. — Friden störes". — Sitt icke så bedrölvad. — Hvad har du glömt1? — Jag för- behåller8 mig att N. inte utdelar" några almosor10. — Honom skulle jag förödmjuka". — Helena och Axel inkomma". — Han ma räddas'3. — Jag spådde14 alltid'5 så. — Gud har skapat16 verlden. — Barnen hafva blifvit skapade. — Mennis- 1 eld, fire. 2 spraka, to crackle. 3 se, see. 4 how. 5 rå på, to pet the better Of. 6 störa, to disturb. 7 glömma, to forget. 8 tor- behalta sig, to reserve oneself. 9 utdela, to distribute. 10 al~ mosa, alms. 11 to humble. 12 to come in. 13 rädda, to save. 14 spå, to foretell. 15 always. 16 skapa, to create.89 korna hafva skapats. — J baden ställt till" en liten bal. — Skynda" digl — Skall jag kedjas" i evighet? — Vi skola lösa dina kedjor20. — I morgon skolen J ha' skattat21. — •Glömmen aldrig22, mina barn, att älska mig. — Måtte Gud löna2® er far. — Han går bort från sin vän. — Den mörda- des blod skulle pryda er slägga24. — Bandet är slitet55 mel- lan28 oss. — Välan2', så gå! rym bort28 med bedragarn29. — Vi äro straffade30 nog3'. — Han skyr mig. — En man som friat till32 henne. — En älskad maka. — De voro generade för att helsa pa33 mig. — Det skulle ha varit roligt34. — Det •väntade jag inte. — Den pjes35 som nu lemnas i allmänhe- tens36 händer har blifvit döpt37 och kallad med det namn. — ■Oudi39 klagadt39! — Jag älskade honom. — Om ni hörde detta? — J retadens. — Tacksamheten''0 för att41 man vårdat anin barndom och beskyddat min mor binder mig nu vid en slägt42, hvars stolthet jag afskyr, och hvars nådegåfva, det namn jag bär48, mäste betalas med min lefnads lycka. ■— Han åkte44 efter hästen". — Ett vilddjurs46 sinne bodde4* inom48 honom. 17 ställa till, to arrange. 18 make haste. 19 kedja, to chaiji. 20 the chain. 21 skatta, to pay taxes. 22 never. 23 reward. 24 the hammer. 25 slita, to tear. 26 between. 27 well then. 28 rymma bort, to escape. 29 the impostor. 30 straffa, to punish. 31 enough. 32 fria till, pay courtship to. 33 to salute. 34 agreeable. 35 piece (theatrical). 36 the public. 37 döpa, to baptize. 38 Gudi (anti- quated Dative from God. 39 klaga, to complain. 40 gra- titude. 41 that. 42 kindred, family. 43 bära, to bear. 44 åka, to drive. 46 häst, horse. 46 wild ahimal. 47 bo, dwell. 48 within. _ 17. Vhe Kdlective Verks. The Reflective Vesbs in Swedish are formed by thp Per- sonal Pronouns: mig, dig, tig, oss, er, sig, as: ' . gifta sig, to marry oneself, See n Jag gifter mig, I marry myself, I giften er, you marry yourself, giften I er? do you marry ? Some are conjugated as Deponentia, i. e. they take the terminations of the Passive, without having its definition, as: glttdjas, to rejoice oneself, jag glädjes, I rejoice myself.90 18. " The Intransitive Verbs. Many intransitive verbs are conjugated in Swedish only with Jutfva". The verb to strike, is used in Swedish as a transitive and intransitive verb, as: the clock has struck: klocken har slagit and: klocken är slagen. 19. Impersonal Verbs are only used in the 3rd Person Singular of the various tenses,, as: blixtra, to lighten det blixtrar, it lightens det blixtrade, it lightened det skall blixtra, it will lighten. 20. Examples. Våra böner1 skola mötass i den himmel, som höjer sig" öfver alla folk3» och länder.— Ett enda ord4 behöfdes af din far. —■ Nu en kyss, innan6 vi skiljas®. — Under ett falskt namn har du inträngt i mitt hus. — Jag minns' detta val. — Det, tycker jag8, kunde han göra. — Sansa" er, unge man t — De hädangångne fröjdas10 icke af att se tårar i mina ögon» — Han brås på far sin. — J hafven trängts i dörrn. — Hans hopp" har tyckts hvila på hans faders likkista18; reda» han ser honom nalkas18 grafven. — De ha' kommit på de» tanken". — Han är inte kommen på den tanken. — Det regnar" och haglar16. — Det blixtrade och äskade11 igår. 1 prayer. 2 meet. 3 people. 4 word. 5 before. 6 depart. 1 min- nas, to remember. 8 it appears to me. 9 recollect. 10 to rejoice.* 11 hope. 12 coffin. 13 to draw near. 14 the thought. 15 to- rain. 16 to hail. 17 to thunder.21. bedja (be), to pray . jag beder (ber), vi binda, bedja..... to bind . - binder...... bita, to bite . . - biter....... bjuda, to invite . - bjuder...... blifva (bli) to remain - blifver (blir) . . bringa, to bring . - bringar..... brinna, to burn . - brinner..... brista, to burst . - brister...... bryta, to break . - bryter...... bära, to carry . - bär (bärer) . . . böra, to be obliged - bör....... dela, to divide. - delar . .f. . . . draga (dra), to draw . - drar....... dricka, lo drink . - dricker..... dö, to die . . - dör....... dölja, to bide. . - döljer...... falla, to fall . . - faller...... fara, to drive . - far....... finna, to find . . - finner...... flyga, to fly. . . - flyger ...... List of the Irregular Verbs. Imperfect. jag bad (vi bådo) , band (vi bundo) . bet (vi beto) . . . bjöd (vi bjödo) . . lief (vi blefvo) . bragte....... brann (vi brunno) brast (vi bruslo) . bröt (vi bröto) . . bar (vi buro) . . borde ....... delle....... drog (vi drogo) . drack (vi drucko) dog........ dolde ....... föll (vi föUo) . . for (vi foro). . . fann (vi funno) . flög (vi flögo) . . Snpinum. Part. Past Perf. bedt.........beden bundit........bunden bitit.........biten bjudit........bjuden blifvit........blifven bragt.........bragt brunnit........brunnen brustit........brusten brutit........bruten burit.........buren bordt........... delt.........delt dragit...........dragen druckit........druckin dött, died......död, dead dolt.........dold (döljd) fallit.........fallen farit.........faren funnit....... . funnen flugit. flugen . <£>Infinitive. Present. frysa, to freeze . jag fryser .... fa, to receive. - får (vt få) . förnimma, to perceive - förnimmer. . försvinna, to vanish . - försvinner. . gifva, to give . . - gifver .... gitla, to be able. - gitter .... gjuta, to pour . . - gjuter .... gldda, to be glad. - gläder .... gripa, to seize . . - griper .... gråta, to cry . . . - grater .... gräfva, to dig . . . - gräfver . . . ga, to go . . . - går (vi gå) . göra, to do . . . - gör (vi göra) hafva (ha), to have . . - hqfver (har). heta, to be called - heter..... hjelpa, to assist. . - hjelper. . . . hinna, to reach. . - hinner. . . . hugga, to hew. . . - hugger. . . . hälla, to bold . . - håller .... knyta, to knit . . - knyter .... Imperfect. Supinum. Psrt. Past Perf. jag frös (vi fröso) . frusit........frusen - fick (vi finge). . (fatt).........:-- - förnam (vi för- förnummit......förnummen nummo) - försvann (vi för- försvunnit......försvunnen svunno) - gaf (vi gåfvo) . gifvit.........gifven - gittade......gittat.........gittai - göt (vi göto) . . gjutit.........gjuten - gladde......gladt.........gladd(glad, glad) - grep (ti grepo) . gripit.........gripen - grät (vi gräto) . gråtit........gråten - gräfde......gräfvit ... ... gräfven - gick (vi gingo) . gått (P. Pr. gående, gången going) - gjorde......gjort.........gjord - hade.......haft.........hafd - hette ....... hetat.........hetad - halp (vi hulpo, al- hulpit(or regut. hjelpt) hulpen so: hjelpte) - hann (vi hunno) hunnit........hunnen - höqq (vi höqqo). huqqit........hvqqen - höll (vi höUo). .hållit.........halten - knöt (vi knöto) . knutit........knutenInfinitive. Present. Imperfect. komma, to come . ... fag kommer.....jag kom...... krypa, to crawl .... - kryper......- kröp (vi kröpo) kunna, to know, to be able - kan (vi kunna). - kunde..... le, to smile .... - hr (vi le). .. . - log (vi logo) . lefva, to live.....- lefver......- lefde...... lida, to suffer .... - lider.......- led (vi leilo). . ligga, to lie......- ligger ....... låg....... ljuda, to sound . ... det ljuder......det ljöde...... ljuga, to lie, to deceive jag ljuger......jag lög (vi lögo) . lyda, to obey.....- lyder.......- lydde...... lysta, to choose. . . . det lyster......det lystade..... lata, to let, to leave alon a jag later.......jag lät (vi läto) . . lägga, to lay down . . - lägger......- lade...... löpa, to run.....- löper.......- lopp (vi lupo). mem, to mean .... - menar......- mente..... mäta, to measure. . . - mäter......- mätte . . , . . måste, to be obliged to - måste......- måste..... njuta, to enjoy .... - njuter......- njöt (vi njöto) nypa, to pinch .... - nyper......- nypte..... qväda, to sing.....- qväder......- qvad (vi qvado) qvctfva, to suffocate . . - qvåfver.....- qväfde..... qvälja, to torment. . . - qväljer (qväl) ■ . - qvalde..... rida, to ride. . . . , - rider...... . - red (vi redo) . Supinum. Part Past Perf. kommit........kommen krupit........krypen kunnat. . \.....kunnad ledt (P. Pr. lem de,-- laughing) lefvat.........lefvad lidit.........liden legat.........legad ljudit........... ljugit.........Ijngen lydt.........>ydd lystat. . ......tystad låtit.........låten lagt.........lagd lupit.........lupen ment.........ment mätit.........måtten > mast.........måst njutit.........njuten nypit.........nypen qvädit.........qvaden qoäft.........qmfd qoalt.........qnald ridit ridenInfinitive. to rub. . . . to roar . . . to see ... . to swim . . . to sit ... . to boil. . . . to sing . . . to sink . . . to shine. . . to shoot. . . to be obliged to write . . . to cut... . to lock . . . to beat . . . to sneak . . to meit . . . to blow the nose to sleep . to play rifva, ryta, se, simma, sitta, sjuda, sjunga, Sjunka, skina, skjuta, skola, skrifva, skära, sluta, slå smyga, smälta, snyta, sofva, spela, spjärna, to strive. springa, te spring Present. jag rifver......jag - ryter......- - ser........- - simmer.....- - sitter......- - sjuder......- - sjunger.....- - sjunker.....- - skiner......- - skjuter......- - skall (ska'} . . . - - skrifver.....- - skärer (skär- . . - - slutar or sluter . - slår . smyger snytm• . . sofver . . spelar . . spjärnar. imperfect. ref (vi refvo} . röt (vi röto) . såg...... samm..... satt (vi sutto). sjöng (vi sjöngo) sjönk (vi sjönko) sken (vi skeno) . sköt (vi sköto) . skulle...... s kref...... skar (vi skuro) . slutade or slöt . smög (vi smögo) smälte...... snöt (vi snöloj . sof (vi sofvo). , spelte .... spjärnade . . Supinum. Part. Past Pei f. rytit....... . . ryten sett (sedt) .... . . sedd sutit (suttit) . . . . . suten sjudit...... . . sjuden . . sjungen . . sjunken skinit...... . . skinen . . skjuten . .-- skrifvit...... . . skrifven slutat or slutit. . . . slutad or slu- ten snytit...... sof vi t...... . . sofven spornit (spjärnat) • . spornad (spjär- nad) - springer.....- sprang (vi sprungo) sprungit.......sprungenInfinitive. Present. spörja, to ask . . jag spörjer .... sticka, to sling . - sticker..... stjäla, to steal. . - stjäl (sljäler) . stå, to stand . - star....... städja, to hire . . - städjet...... suga, to suck . - suger...... svälja, to swallow - sväljer..... svälta, to hunger. - svälter...... svärja. to swear . - svärjer (svär). säga (säja), to say . . - säger (säjer) . sälja, to sell . . - säljer...... sälla, to set . . - sätter...... taga (ta), to take . . - tager (tur) . . tämja, to tame . - tämjer...... tjena, to serve . - tjenar...... tiga, to be silent - tiger...... tjuta, to howl . - tjuter..... tvinga, to force . - tvinger .... två, to wash . - tvar ....... löra, to dare. . - tör....... vara, to be . . . - är........ varda, to become - varder...... vela, to know . - vet........ Infinitive. Present. Imperfect. jag sporde...... - stack (vi studio) - stal(vislulo,stålo) - stod....... - stadde...... - sög (vi sögo), jag - sväljde...... - svalt (vi svnllo) . - svor (vi svuro) . - sade..... - sålde ..... - satte..... - tog (vi togo) - tämde .... - tjente .... - teg (vi tego) . - tjöt (vi tjöto) - tvang (vi tvun^o) or tvingade) - tvådde...... - torde...... - var (vi voro) . . - vardt (vi voro) . - visste....... Supinöin. Part. Past Per/. sport.........spord stuckit........stucken stulit.........stulen stått.........stånden stadt.......• . stadd sugit.........sugen sväljt.........sväljd svultit........svulten svurit........svuren sagt.........sagd sålt.........så lä satt.........satt tagit.........tagen tämt........• tämd tjent.........tjent legat.........tegen ljutit.........tjuten tvungit (or tvingat) . tvungen or tvin- gad tvagit........tvagen tordt.........— — varit.........— — --------vorden vetat.........vetenvika, vilja, vinna, visa, välja, vänja, växa, äla, Infinitive. to yield. . to wish . . to win . . to show . , to choose . to accustom to grow. . to eat... , Present. jag viker......jag - vill (vi vilje) . . - - vinner......- - visar......- - väljer......- - vänjer......• - växer.......- - äter.......- Imperfect. vek (vi veko) ville..... vann . . . . Supioum. Part. Past Perf. viken viste (visade) valde .... vände .... växte......vuxi åt (vi åto) . . • ätit vikit....... velat........... vunnit........vunnen (-it, Pl. vundne, -a) vist (visat).....visad valt.........vald vänt.........vänd .......vuxen .......äten. A large and well chosen stock of Books in all European, Oriental and Classical Languages; Grammars, Dictionaries, Commercial Correspondence, Phrase and Reading Books, Works and Periodicals in Arts, Sciences and the Belles-lettres, can be seen at Messrs. FRANZ THIMM & CO.'S, Publishers, Librarians and Foreign Booksellers) 84, Brook Street, New Bond Street, LONDON, W.97 22. Examples. Skomakaren1 gör sulor2. — Han har svurit borgpreden3. — Han har fått.lön4 för sin högfärd5. — Igår sålde hon sina malrastakar* och satte ljusen' i en träkloss. — Han höll en predikan8 så att de gräto allesamman. — Jag skref mitt namn". • Det är rött gjordt. — De vilja icke förstå10 detta. — Jag såg honom. — Han stod der, seende efter den gående. —1 Den som stjäl min ära, han tar mitt lif11.— Om12 jag kunde få mina månadspengar. — Det har jag icke vetat. — Div gjorde rätt. —- Hvad har han stulit från dig? — Ni skall snart13 bli bragt på (till) tiggarstafvenu. — IIvem lade sten efter sten på detta torn'6? — Han log åt min fruktan16. —- De hade slagit läger i staden. — Han åt mitt nådebröd. —• Hvad har ni gifvit honom? — Han utdrog en låda och fram- tog ett etui. — Arma, öfvergifna" Laura 1 — Löftet är aflagdt. — Han har gjort mig en väntjenst. — Hur gerna gåfve jag allt för att få detta. — Han gaf mig intet. — Han dog pa främmande18 jord. — Vi fingo bfefvet. — Hvar har ni fått ( detta. — Min son är återfunnen. — Han föll ned pä sina knän19 och gret bittert. — Ingen tordes säga sådant. — Han torkar20 förstulet en lår ur sitt öga. — Vi äro bedragne. — Det fanns mildhet i ditt hjertal — Han dolde sig. — Jag har bundit honom. — Hon låg der och ni lät henne ligga. —• Sä länge hans hjerta slog. — Han hade afbrutit något. — Osedd hörer han hennes ord. — Han har dött för mig. — Byrån21 är uppbruten, en stöld22 är begången. — Jag är be- stulen af min son och bedragen af min döende dotter. — Han klappar23 på min slutna dörr. — Han dolde sitt- nyss skrifna bref. — Det blef sagdt. — Hon har dragit sin sista suck. — De äro bortdragne. —- Har han gifvit dig allt? — Allt är gifvet. — De vundna pengar. — Ett langvuxet skägg24. — Jag har funnit min «on. — Mitt barn är funnet. 1 shoemaker. 2 sole. 3 allegiance. 4 reward. 5 pride. 6 bronze candlestick. 7 candle. 8 sermon. 9 name. 10 understand. • 11 life. 12 if. 13 soon. 14 beggar. 15 tower. 16 fear. 17 to neglect. 18 strange. 19 knee. 20 to dry. 21 desk. 22 theft. 23 to knock. 24 beard. LenstrSm's Swedish Grammar. 798 23. Adverbs. * 1. The Adverbs are formed from the adjective by taking the neuter of the adjective, or by adding to the root „ligen" or Jiga", or if the adjective ends in lig, by adding en or t. 2. Those ending in ig, without an „l" before this termi- nation, and the Partic. Perf. past, only add „t", as: klok, • clever, klokt; — sakta, quiet, sakta, sakteligen or sakteliga. 3. Adverbs admit a comparison, as: han handlar klokt, klokare, klokast, he acts wisely, more wisely, most wisely. 4. Irregular are: väl (bra, godt), good — bättre, better, häst, best — illa (dåligtj, bad — värre (säm), worse, vänt (sämst), worst — mycket, much — mer, more — mest, most. 24. 11 Adverbs of Placc. Allestädes, everywhere hit. hither annorstädes, elsewhere hitåt, this way bak, 1 bakomJ behind hitintill, här. hitherto, to this here [time bland, between häri, here in bort, away härifrån, from hence borta, borte, absent härvid, herewith där, der, there här och der, here and there derifrån, therefrom hvar? where ? der och hvar, here and there hvar i fr un? whence? dererhellan, betwixt hvar est,. where dit, thither hvari, where-in dit in, yonder there hvar ibland, among which dit ut, out there hvarifran, whence fram, forward hvar om kr in g, where abouts framme, in front hvarpå, where-upon framåt, forward hoartill, whereunto framtill, before hvartunder, by which fram före, in the front hvaruti(hvarut- where-in förbi, by, past innan), hem, home hvarutöfver, where-at hemma, at home hoarvid, whereto99 hvaröfver, at which in, in inne, within innanföre, from within ingenstädes, nowhere långt, far midt, midst ned, down nedanföre, below nedantill, underneath nere (nedre), below nerföre(nedföre), downwards nederst, lowest någonstädes, anywhere när (nära), near näst (närmast), next omkring, ikring, about opp (upp), up ofvanpå, upon ofvan ifrån, down from above på, on, upon pa långt håll, in the distance på or till höger, pa or till venster, to the right, lett qvar, behind tillbaka, tillrygga, backwards till mötes, against undan, away up, up uppe, above uppåt, upwards ut, out ute, without utan, outside utantill, from outside utför, without, out. 25. Examples. Han skrider1 framåt och vandrar® upp till skogen, och ner till källan8 der blommor4 växte. — Hon drömde8 sig in i bergets sköna kryställsalar. — Vi gingo ut. — Vi blefvo qvar.— Den gigantiska bergkedjan8 sträcker' sig vesterut och söderut. — Här stodo vinära forsen8, som störtade sig ned i djupen", hvär mörkret10 herrskar11 och der blott18 ormfödan1® bor. — Här är min vän. — Forsarne störta sig utför bergen ned i afgrunderna14 och jag står midt ibland dessa scener. — Det var roligt! — Bautastenar berätta dunkelt om de mäktiga som varit. — Här bor ett folk. — Jag går hem. — Är han hemma? — Rom hit! — Vi resa härifrån. — På andra sidan om elfven". — Bakom huset, deri vi bodde. — Hvarifrån kom du? — Vi funno honom ingenstädes. — Någonstädes måste han vara. — Trakten16 häromkring är vild och dyster". — Du gode gifvare der ofvan. — Forsen hvarvid jag låg. 1 advance. 2 wander. 3 spring. 4 flower. & dream. 6 mountain- chain. 7 extend. 8 stream. 9 depth. 10 dark. 11 reign, 12 only. 13 vipers and serpents. 14 abyss. 15 stream, river. 16 tract, region. 17 dark.100 26. 2. Adverb of Time. Allt, already af ålder, of old alltid, always aldrig, never bittida, early derefter, afterwards derpå, thereupon då, then dä och da, now and then emeälertid, meanwhile da förtiden, at that time fordom, formerly förrän, ere, before förut, before, formerly fraihdeles, in future hittills, hitherto hädanefter, afterwards innan, before ons, ihjons, lately ibland, sometimes dag, to-day igen, again går, yesterday förgår, the day before yesterday. morgon (i morron),to-morrow morse, this morning tall'} this evening aftes (i går afton), yesterday evening i fjor (i fjol), last year » veckan, weekly t år, in this year innan, within innan kort, shortly i tid, in time i otid, at the wrong time long for some time during längesen, medan, nu, now nu för tiden, at present nyligen, lately numera, now nyss, just now nånsin, ever ofta, often om morgonen, in the morning om mornarne, in themornings om aftonen, in the evening om aftnarne, in the evenings om förmiddagen,in the forenoon om eftermiddagen, in the after- noon om året, yearly om veckan, weekly öm dagen, in the day om natten, at night på nytt, newly ■på en gång, at once på stunden, forthwith i öfvermorgon, the day after to-morrow redan, already råttnu, soon sedan, afterwards sent, late snart, soon strax, directly sällan, rarely tills, till, until undertiden, sometimes ännu, än, not till now åter, again årligen, yearly ånyo, again.101 27, Examples. Han gaf aldrig befallning1 om något. — Hon satt, som försjunken2 i tyst® svårmod4, och framför henne låg en bok i livilken hon nyligen hade läst; härefter återtog' hon sin förra ställning6. — Han åter vägade detta. — I dag fingo vi ett bref. — Jag fick brefvet i förgår. — I fjor har jag varit i Paris. — Min önskan' numera är att vara allena, — Hon gick nu. — Hon skref slutligen8 följande9 bref. ■— Det är för set^t. — Han kan ej mera se. — Jag ser ännu intet mäi. — Detta är ibland förfärligt10. ■— Da skulle han icke dö. — HaV skall komma innan kort. — Jag gråter om dagen ! och om natten. — Jag önskar dagen vore öfver igen. — Fordom älskade jag honom, nu för tiden är han mig likgiltig11 och snart skall jag hata12 honom. — Jag säg honom nyss. — Jag kommer strax. 1 order, command. 2 sink into. 3 still, dumb. 4 melancholy. 5 to retake. 6 position. 7 the wish. 8 finally. 9 following. 10 ter- rible. 11 indifferent. 12 hate. 28. 3. Adverbs of Numlier and Contparisen. Allenast, only, solely lagom. just enough alldramest, most intet, nothing alldeles, entirely mera. more en gång. once mindre, less en annan qånq, another time ntinst. least endast, only alone mycke, mycket, very much bara, only nog, enough bra, very nogsamt, sufficiently blott,, only någongång, sometimes ytterst, extremely något, something för, för mycket, too too much någorlunda, f something \ somehow ganska, quite oändligen, infinitely högst, at most rikeligen, sufficiently föga, little, not very rätt. rightly just, just so till, to, till knappt, scarcely tämligen, tolerably litet, little öfvermåttan, excessively, 28. 3. Adverbs of Numlier and Contparisen.102 29. Examples. Jag såg honom en gäng och henne någongång. — En annangång skall du icke fa detta. — Jag ville bara se honom ännu en gång. — Jag skall blott få veta, hvad du altid har nekat1. — Han begärde8 mycket, men jag gaf honom intet. — Hon blef bra ond3, och hade föga lust att försvara4 ho- nom. — Sådant är aldeles icke en helig5 pligt*. — Det är någorlunda vigtigt'. — Han tyckte oändligen derom. , 1 to deny. 2 to deipand. 3 cross. 4 to defend. 5 holy, sacred. 6 duty. 7 important. 30. 4. Adverbs of Manner and Kind. • Annars, else göraenilag, to please one annorlunda, otherwise i sender, at a time bom, amiss i sönder, asunder bra, well inbördes, among on e another blindvis, at random lätteligen (lätt), easily bakfram, awkwardly långt ifrån att, far from baklänges, backwards likaså, 1 ... bakvänd/, preposterously likaledes,] 1 ewise enligt, conformably miste, amiss enkom, .solely med rätta, in justice' , eljest, else, otherwise makligen, comfortably fåfängt, 1 . . noga, exactly förgäfves,\ oförvarandes, accidentally fort, quickly pa måfå, at random för intet, för nothing rent af, outright för ro skull, in jest rent ut, simply , falskt, falsely rätt fram, straight forward gerna, willingly så således, sålunda, so thus högt, aloud sammalunda, equally händelsevis, by accident så der, thus — thus [by ilia, badly småningom, by degrees, by and t godo, amicably sakta, quietly isynnerhet, especially sinsemellan, amongst each other i synen, in the face svårligen, with difficulty i smyg, secretly så vid lag, so about103 sönder, broken tillfots, on foot till och med, even utrikes, abroad tvärt, all at once utantill, by heart tvärt af, clean of tyst, silently tvärtom, on the contrary väl, well tillsalu, for sale å rad, in turn tillkorta. too short äfvenså, equally si» tillhopa, ^ together öfverens, agreed tillsamman,\ Öfverhufvud, on an average till hända,\ at hand ömsesidig, reciprocal till hands, J ömsevis, variable. till fota, at the feet 31. Examples. Således måste jag få dö'1 — Det är väl gjordt. — Hon sade sakta, jag ser dig gerna.— Det var fål&ngt. — Kan du se din far ärligt® i ögonen? — Jag har just ett ärende3 till Er.— De gingo tillhopa. — De växte småningom. — Det är säkert en stor summa, ■— Det kan inte bli annorlunda, det m^ste vara sålunda. — Det är bra. — Han vänder sig makli- gen om. — Vi togo miste4. — Han såg noga på mig. — Utan tvifvel® känner ni honom. — Jag är till och med öfver- tygad. — Älskens inbördes! — Han sade det på måfå. — Tyst, för himlens skull. — De öfverföllo6 honom oförvarandes. Jag kommer tillkorta. — Vi möttes händelsevis på gatan. 1 to die. 2 honest. 3 commission. 4 to go astray. 5 without doubt. 6 attack. 32. 5. Indefinite Adverbs. hälst (heist), much rather för ingen del, by no means , icke (inte), not (nothing) i alia fall, at any* rate icke en gång, not once ingalunda, in no wise Alldeles inte (icke), by no means alls inte, not at all ej, not ej heller, neither förmodligen, probably häller, hällre (hellre), rather104 icke dess mindre, notwithstand- ing icke det minsta, not in the least ihjäl, to death j'o, yes (in reply to a negation) ja, ja men, ju, ju — ju, kanske, likväl, likvist, yes o yes yes, surely the the perhaps nevertheless månne? min sann! må göra, när, så när, nästan, nej, sannerligen, säkert, ungefär, vida, välan, if perhaps? my faith! very well! nearly about almost no surely certainly about far- well then. 33. Examples. Är ni lycklig? — Det är jag alldeles icke. — Månne det är sannt? — Kom hijt, ju förr, ju bättre. — Det vill jag heller icke göra. — Jag ville helst resa1 till Wien, i alla fall blir jag icke i Hamburg. — Kanske ni reser med mig. — Du har min sann rätt*. — Nej, jag går icke allena. — Hon föll till hans fötter, icke dess mindre vägrade8 han henne förlåtelse4. — Heter8 det icke så? jo, min vän. — Hvad är klockan månne? 1 travel. 2 fight. 3 refuse. 4 pardon. 5 to call, to name. from, ont amongst behind, after according Jfr.......... bland, efter, enligt, från, from för, tor genom, through hos, with, by i, in 34. Prepositions. 1. Simple Prepositions. jemte, near, by, beside arouncT längs, along iked, with medelst, by means of tnellan, between mot, against, towards om, on, over på, on, upon, tp105 till, to under, under *r, out utan, utom, without ImL-.. near, by at, against, on, to öfver, over. Bakom, ibland, ifrun, framför, igenom, innanför, intill, . ikring, omkring, •utmed, förmedelst, imellan, emellan, «emot, nedanför, of vanför, uppå, 35. 2. Compound Prepositions. behind between from before through, by within until round, about uiaf, utanför, bredvid, ända till, oaktad't, tvärsöfver. along by means of between against below over, above upon from out of near until [ing nothwithstand- opposite pa denna sidan om, this side till följd (i följe) af, accord- ing to för — skull, on account of i stället för? instead , i kraft af, by virtue fa — vägnar,1 , . ,f f för —skull, J 0n be • 01* 36. Examples. Fuktdroppens' fall3 i djupa grufvor3 urhålkar4 den mark", på hvilken den faller. — Bäckens6 sorl7 der den leker sig iram8 mellan gl'öna bräddar9. — Det är ett rop10 om glädje" -deri. — Skyar'2 draga öfver trakten, under sommarlika13 dagar. — Den skimrande14 droppen15 förskingrades16 af en tillfällig" vind. — Vid bäckens bräddar. — Domherrarne18 med purpur- bröst h'oppade19 på den klara snön20. — Han kom åt att plöja upp41 sin jord mellan snövallarne22 rundt omkring. — 1 rain drop?. 2 fall. 3 mines. 4 to undermine. 5 ground. 6 the stream. 7 murmur. 8 to wind round from. 9 batik. 10 cry. 11 joy. 12 cloud. 13 summer-like. 14 glitter. 15 drop. 16 to scatter. 17 accidental. 18 bullfinch. 19 jump. 20 snow. 21 plough up. 22 sriowwall.106 Man åkte på skidor53 öfver fjällen". — Han lyssnar28 till mift åsigt46. — De måste arbeta för dagligt bröd. — Det är en sak af vigt". — Hon ar dotter af (till) baron N. — Det hörde jag af honom. — Jag kom från Paris. — Susannas hjert» slog af glädje". — Han sade detta för min skull: — Jag vill göra detta i stället för honom. — I kraft af lagens"9 ord30. — Enligt sin instinkt. — De undfägnade31 inga komplimenter. — De vaggade fram öfver gräsplanen.— Två skator31 blefvo qvar vid boet33. — De tögo detta ur kojan. — Hon sträckte halsen åt honom. — Jag brydde34 mig ej,.om detta. —Jag förlorade all vänskap" för honom. 23 snowskates. 24 mountain. 25 listens. 26 opinion. 27 im- portace. 28 of joy. 29 law. 30 wording. 31 to treat each other. , 32 magpie. 33 nest. 34 bry sig, to care about. 35 friendship. 37 Idiomatic use of the Prepositions. Af, utaf. By, of, on, with, off. Denne målning är utaf Hr. B. Gossen skickades af sin fader. Arbetet är af värde. Brefvet af den 6te. Han tog af till venster. De voro utom sig af glädje. This painting is by Mr. B. The boy was sent by his father. The work is of value. The letter of the 6th. He turned off to the left. They were beside themselves- with joy. In the following sentences af cannot be translated: Det blef ej af. Nog af, du ser honom inte mer. Kan herrn icke slå af något? Han tog lifvet af sig. De klädde, af sig. Han kom af sig.' Repet gick af. Han lät taga af sig. It did not take place. Well, you will see him no more. Can you not deduct a little?' He killed himself. They undressed. He forgot his part. The rope broke. He had his portrait taken.107 Efter. After, at, by, according to, for. Han kom eller mig. Jem säljes efter vigt. Jag lånar efter sex procent. Är klädet efter din önskan ? Soldaten hade skickat efter sin häst. He came after/me. Iron is sold by weight. 1 lend at six per cent. Is the cloth according to your wish ? The soldier had sent for his horse. Efter is often used in a colloquial style as a conjunction, in tl*e meaning of as: Efter han vill så hafva det, as he will have it so. Emot. Against, towards, contrary to. Jag sprang emot honom i I ran against him in the dark, mörkret. 1 De voro mycket goda emot They were very kind to the barnet. Klockan var emot 12 kom. Flickan gick dit emot min ön skan. Vi gingo emot honom. child. han It was towards 12 o'clock when he came. The girl went there contrary to my wish. We went to meet him. För. For, from. Mr. B. does not vote for me. Ingen menniska är fri frän fel. No human being is free from faults. Hr. B. röstar icke för mig För is used in the following idiomatical expressions: Hvad har hon för sig nu? Han ville vara för sig sjelf. Det skall väl gå för sig. Han rår icke för det. Tag dig till vara för honom. Det gick mycket illa för mig. Jag anklagade honom för det. What is she about now? He would be by himself. That will surely succeed. He cannot help it. Beware of him. I was very unfortunate. I accused him of that. Genom, igenom. Through, by. Barnet gick igenom rummet. The child went through tlje room. 108 Han vann sitt ändamål genom ihärdighet. •Genom honom fieft jag veta detta. He gained his object by per- severance. I heard of this through him. Hos. At, with, in, to, by. Be hade främmande hos Hr. S. Boktryckaren vai: hos bonom i går. Han bor hos Hr. L. De halva aldrig varit hos mig. Han var i lära hos Hr. B. Jag skickar hosföljande bref. Han hade inga pengar på sig. Vi göra inte så hos oss. Kom och sitt hos mig. Han afundas dygder hos andra. They bad a party at Mr. S's. The printer was with him yes- terday. He lives at Mr. L's. They have never been at my house. He was apprenticed to Mr. B. I send the accompanying letter. He had no money about him. We do not do so in our coun- try (family). Come and sit by me. He envies virtue in others. I, in. In, at, to, on, up, a, next. Kapten S. har varit i Rom. I början såg jag ingenting. Sömmerskan var här i dag. Gesällen får tjugu riksdaler i veckan. Karlarne satte huset i brand. Jag skall packa in mina saker. De kommo in en i sender. Du skall dricka i botten, i pingst skall jag fara dit. I vintras var det mycket kallt. Var du der i fjol? Captain S. has been in Rome. At first I saw nothing. The seamstress was here to- day. The journeyman has twenty riksdalers a week. The men set the house on fire. 1 will pack up my things. They came in one at a time.; You shall drink it all. Next Whitsuntide I shall go there. Last winter it was very cold. Were you there last year? Ibland, bland. Boken låg ibland mina saker. Vi läsa Tyska ibland. Ibland kom han till oss. Among, sometimes. The book lay among my things. W« read German sometimes. Sometimes he came to us.109 Med. With, of, Officeren hade två soldater med sig. Taflan var full med hål. Var du icke der med? Gossen är slägt med dem. God natt med er. , Jag såg intet fel med henne. Han Mde oxen med ett slag. also, to, in, at, The officer had two soldiers wilh him. The picture was full of holes. Were you not also there? The boy is related to them. Good night to you. I saw no fault in her. He felled the ox at a blow. Om. Of, about, at, in, for. Han tog honom om halsen. Hvad var det hon talte om? Du får göra om detta. De kommo om natten. Hvad skola vi spela om ? Du kan komma igen om en vecka. På. On, of, Det ligger pä bordet. Han var afundsjuk på honom. Såsom bevis på sanningen. De hade väntat på vagnen. Jag kände honom pä gången. Är dpt icke på modet nu? Han sade det på skämt. Att vara viss på något. Jajg var icke beredd på det. När var du på spektaklet? Vi sutto på läktaren. Gossen kastade en sten på henne. Han blef snart trött på det. He put hisarms round his neck.. What was it she was speaking, about? You must do this again. They came at night. What shall we play for? You can come again in a. week. for, by, in, at. It lies on the table. He was jealous of him. As proof of the truth. They had waited for the car- riage. I knew him by his walk. Is it not in fashion now? He said it in jest. To be sure of any thing. I was not prepared for that. When were you at the theatre ? We sat in the gallery. The boy flung a stone at her. He was soon tired of that. > Till {tills, conj.). To, by, at, till, in, on, another. Öfversten skickade honom till The colonel sent him to me. mig. Vill du icke hafva en kopp till? B. är snickare till yrket. Will you not have another cup? B. is a carpenter by trade.110 Jagkänner honom till utseende. Hr. B's son är till sjös. Jag är till er tjenst. Han var till hiist. Vänta tills jag kommer. Hans egendom gränsade till min. Vi voro der till klockan elfva. In the following sentences Han låg till sängs. Jag skall lägga mig till den boken. Han var icke till då. Oscar kröntes till konung. Huru står det till? Jag har gjort honom till viljes. Han tecknade det till minnes. I know him by sight. Mr. B's son is at sea. 1 am at your service. He was on horse-back. Wait until 1 come. His estate bordered on mine. there till eleven We were o'clock. till is not translated. He kept his bed. 1 shall get that book. He did not exist then. Oscar was crowned king. How do you do? I have done as he wished. He made a memorandum of it. Vid. At, of, from, near, by, on. Vi sutto vid bordet. Han har blifvit ledsen vid* den boken. Jag skildes vid honom. Huset ligger vid floden. En person vid namn S. Vid (på) min heder. 1 Vid början. Vid soldatens ankomst. We sat at the table. He has become tired of that book. I was separated from him. The house stands near the river. A person by name S» On my honour. At the beginning. On the soldier's arrival. Under. Under, beneath, below, during. Han har lefvat under mitt tak. He has lived under my roof. Hon är under sin syster i franskan. Det var under lians värdighet. Under Georg IV tid. Del var under förevändning att. Utom. Beyond, besides, beside, without. fången gick utom vallarne. The prisoner went beyond the walls. She is not up to her sister in French. It was beneath his dignity. During the time of Georg IVth. It was under pretence of.Ill Han har två rum utom denna våning. Mannen var utom sig. Vi spatserade utom gränserna. He has two rooms besides this floor. The man was beside himself. We were walking outside the boundaries. 38. C o n'j unctions. Och, and ock, också, äfven, also både^och, 1 ag_as sa väl—som,} 1 the-the ju—dess,J som ock, as also eller, or • deels—deels, partly-partly >antingen—eller, either—or hvarken—eller, neither—nor «/ heller, nor väl, indeed nog, certainly fast, fastän, \ ^uru,ehuruväl,\m , antmgen, j ° ånskönt, I, [ding eaktadt, notwithstan- men, but dock, yet likväl, however, although deremot, 1 on the contrary tvärtom,,J on the other hand utan, but em, if såframt,\ derest, J i fall, in case bara, if only när, if, when 1 at the same j,J time, also further if in how far eljest, else alltså, således, so, also derföre, ■ therefore följakieligen, consequently då, there nämligen, namely såsom, viz, tor example, lor instant först, firstly för det andra, secondly samt, med detsamma, vidare, . 1 ytterligare,J ännu vidare, further more derpå, thereupon i öfrigt, moreover ändtligen, at last slutligen, finally dessutom, besides ty, för, for emedan, efter, because att, that för att, that på det, that hvarföre, therefore när, if, when då, there, as i det, whilst medan, during which sedan, after112 m som, as likaledes, likewise än, as, when. 39. Examples. Han gick ut med drängar, och stalfolk och sysselsatte sig med att bortrödja stenarne, samt uppnöjde1 gräsmarker. — Mitt hjerta slog också af nöje, när jag såg honom eller henne. — Jag besökte henne, för att erhålla ett glas mjölk2; deremot gaf jag henne en blomma. — Bara han inte vore så häftig; men i hjertat sitter det ej, ty bättre hjerta finnes ej. — Skulle vi ej med detsamma kasta3 en blick in i Susannas hjerta? — Jag var der medan I voren hemma. :— Slutligen blcf han qvar. — Såväl katten4 som lejonet6 äro rofdjur. — Jag har hvarken tid eller lust, sade han ändtligen, i det han vände honom ryggen. — Jag är ombytlig emedan de inte äro be- ständiga.— Fastän jag är lycklig. — Då jag känner dig skall jag således icke klaga, dessutom är du nu lugn. — Hon är lyckligare än både du och jag. — Det är nog sannt. —• Oak- tadt din hand darrar9. — I fall han ser mig. — Jag vill del» dina qval, ty jag är din vän, om än du ej tror detta. — 'Tror ni sadant, då skall ni engång vakna med fasa, — Antingen jag var eller åskådare7. 1 to make. 2 milk. 3 to throw. 4 cat. 5 lion. 6 to tremble. 7 spectator. 40. Interjections. Ah, åh, aj, ack. Hh, fy, ha, hi, hej, ho, hu, hut O, st, ve, aha. Kors! what the deuce! Bevars! Gu' bevars! God forbid! Gunås! Mercy on me! Välan! well! Nånå då! well, well! thanks! Hör nu! listen! hitåt! this way! Tyst! silence! hmrefter, whereupon förrän, before •som, how, sincePART III. Reading Lessons. I. Prose. l. Det gamla Norge. By Bremer. Förr än någon sång af glädje eller af sorg blifvit uppsänd ur Norges dalar, förr än någon rök uppstigit ur dess hyddor, någon yxa fällt ett träd i dess skogar, förr än konung Nor gick ut fiån Jotunhem för att söka sin bortröfvade syster och drog genom landet och gaf det sitt namn, ja, förr än någon Norrman var till, stod höga Dovre med Snöhättan inför Ska- parens anlete. Vesierut sträcker sig den gigantiska bergskedjan till Roms- dalshorn, hvars fot vesierhafvet badar. Söderut bildar den under olika namn (Langfjeld, Sognefjeld, Filefjeld, Hardatiger- fjeld m. fl.) den ofanlliga fjellbygd, som på en sträcka af ett- h un dra fe rn ti o geografiska qvadratmil företer allt hvad naturen eger stort, fruktansvärdt, skönt och förtjusande. Här ännu, som pä verldets förslå dagar, står i öfre Telemarken Fjell- stugan, byggd af osynlig hand, och hvars isvallar och to»n en- dast denna hand kan störta; ännu, som vid tidens morgon, mötas vid midsommartid på urbergens snötäckta tinnar „mor- gonrodnad och aftonrodnad till flygtig broderkyss"; ännu som då dåna forsarne, störtande sig ned i djupen, ännu återgifva Jöklernas (glacierernas) is speglar samma föremål, än tjusande, än fasaväckande, och ännu i dag såsom dä, finnas alp-räckor Lenstrom's Shwedish Grammar. 8114 aldrig af menniskofot bestigna, dalar och skogar „ensliga na- turceller", dit blott örnen och midsommarsolen blicka ned. Här är det gamla, det evigt unga Norge, här. häpnar betrak- tarens blick, men hans hjerta vidgar sig, han glömmer egen smärta, egen glädje, glömmer all litenhet, i det hän med helig rysning anar att „Guds skugga genomvandrar naturen". I hjertat af Norge ligger denna bygd. • Är din själ trött vid verldens buller, eller utnött vid småaktigheterna af ett fat- tigt hvardagslif, är den qvald af täppt kammarluft, af bokdamm, sällskapsdamm eller annat damm (det finnes i verlden så många sorter deraf, alla betäckande själen med grå stoftkappa) eller är den söndersliten af djupa, frätande lidelser, — dä fly, fly till Norges hjerta, och der, lyssnande till naturens friska, mäktiga hjerteslag, ensam med de stora, tysta och dock så vältaliga naturföremålen, skall du inhämta nya krafter, nytt lifl Här faller intet damm. Friska och klara stå lifvets tan- kar, som på deras skapelses dag. Vill du se det stora, ma- jestätliga? Se Gausta höjande sig pä sina kolossala knän, sextusen fot öfver jordytan; se Hurungernas, Fanaraukens, Mugnafjelds vilda jätteskepnader; se Rjukan (den rykande), Vörings- och Vedals-forsarne- skummande och dundrande störta sig utför bergen ned i afgrundernel — Och vill du hvila dig vid det täcka, det ljufva? Det lefver midt ibland dessa fruk- tansvärda scener, i fredad enslighet. Säterhyddan står i den trånga dalen, flockar af kreatur beta på sköna gräsmarker, säterpigan med frisk hy, blå ögon och ljusa hårflätor vallar dem, under det hon sjunger bygdens enkla, mildt vemodiga mélodier, och som en spegel för den täcka bilden, ligger midt i dalen en liten sjö (Kjoern) djup, stilla och af en klar, blå färg, egen för de flesta glaciervatten. Allt andas en idyllisk frid: Men en aning om döden tyckes ren i skapelsens mor- gonstund ha tryckt sitt insegel pä denna nejd. De mörka Ijellmassornas stora skuggor falla öfver dalar der endast mossa växer, öfver sjöar hvars stilla vatten äro fulla af aldrig smäl- tande" is — sä Koldedalen, Koldesjön med dess döda, grå- gula bräddar. Dödstystnad herrékar i denna ödemark, afbru- ten blott af lavinernas askor och af det brak som glacierernes rörelser förorsaka. Ingen fågel rör sin vinge eller höjer sitt qvitter i denna sorgliga nejd; endast gökens melodiska suckar ditföras af vinden vid midsommartid. Men vill du se lifvet i dess prakt och ljufvaste herrlighet, se då vinterns och sommarens omfamning i det gamla Norge,115 gå ned till Svalems slätter, se Aamaadts och Siljords dalar, eller den paradisiskt sköna Vestfjorddalen, genom hvilken Man- elfven flyter stilla och spegelklar, omfamnande i sitt lopp små ljusgröna öar, beväxta med bJåklockor«och välluktande skogs- liljor, se huru silfverelfvarne här' slingra sig ned från fjellen mellan trädgrupper och bördiga fält, se huru bakom de när- maste bergen med deras löfskogar, resa sig snöfjällen, som vördiga patriarker blickande ned på yngre slägten; — be- trakta i dessa dalar morgonens och aftonens färgspel på höj- derna, i djupen; se ovädrens fruktansvärda prakt, se regn- bågens stilla herrlighet, der den hvällver sig öfver vattenfallet — — betryckta själ, se detta, förnim och--andas 1 " Från dessa sköna, mera allmänt kända scener, draga vi ■oss nu till en mera obekant trakt, till den stora dal-sträckning, der Skogshornet höjer sig bland skyarne, der Urunda flyter klar bland klipporna och Djupadals vattenfall forsa icke mindre strida och stolta för det de sällan beundras af ny- fikna främlingars blickar. 2. From the Work: Skizzer. Jag hade mycket tidigt på morgonen lemnat Fru .4. ty jag längtade ifrån hennes artificiella atmosphére och luftdigra vänskapsyttringar. Jag kände mig andas lätt när jag åter be- fann mig ute på landsvägen, der ingen sade mig att jag var „en sol som uppgått på vänskapens horizont", der ingen spe- lade rollen af en huld maka, en öm och omtänksam moder, framåt strälvande menniska, der, med ett ord, ingen fanns som visste — till punkt och pricka visste ■.— alla sina skyl- digheter, och dock försummade dem; ty förlåten vare livar och en, som uraktlåter det rätta, af ovetenhet derom. Jag åkte hela dagen. Vagnens hjul gingo evigt och oupphörligt omkring, just som tidens, men och nu upphörde likheten med tidens, ty det tröttnar aldrig. Ja — ett hjul ledsnade och sade nej, men så decideradt,, att aldrig något fullständigare „nej" legat i en qvinnas blick en gång. Vagnen stadnade. Jag ryste för att fråga, ty jag längtade obeskrifligt efter natt- kvarteret, emedan det led mot aftonen. Men jag behöfde icke ftåga. Kuskens nödrop gaf mig tillräckligt tillkänna, att här var stor olycka å färde. Hjulet var sönder, objelpligt sönder.Rådslag företogos med skjutsbonden, och han visste icke en enda annan utväg än att gå fram till „Herregården" och bfr att få låna ett hjul till nästa gästgifvaregård, eller till den, der nattqvarteret var heställdt. Aftonen var ovanligt vacker. Kusken kunde ej gå från vagnen, vagnen kunde icke gå ett steg. Anna hade icke vågat gå tio alnar från mig, betjänten var rest som förebud, skjutsbonden var ej värdt at skicka, ty hvem hade väl brytt sig om hans begäran, Herrgården var helt nära och såg mycket vacker och inbjudande ut; af skjuts^ bonden underrättades jag att der bodde en Major, men namnet hade han alldeles förgätit, eller kanske aldrig hört. Milt parti var snart taget, utan att gifva mig ro fråga hvad hem-gårde» hette, utan at kunna fä veta hvad Majoren hette, vandrade jag utaf, åtföljd af Anna, som förundrades, så alt hon kunde digna1 Hed, åt detta företag, åt att „Hennes nåd ville gå upp till en främmande herregård och af främmande personer bedja att få låna något", lika som om ett annat medel stått mig till budsl Vi kommo snart till tvenne stora jernportar, och genour dessa» i en mörk skuggrik allé af gamla, jemna, väl ansade lindar och askar. „Ack hvad här är vackert 1" sade Anna, och jag kände en af dessa barndomsförnöjelser öfver ett olyckligt äf- ventyr, som kan gifva anledning till ett romantiskt dito. Jag kände en längtan fram till denna „herregård", som jag ickfr förmår beskrifva, och hjertat slog af en viss ljuf och oroligt behaglig aning, at här skulle möta mig något angenämt, ri&v got ovanligt. En liten vänlig hund kom oss emot i den por*- ten, som förde in till gården, och strax derefter hörde jag en barnröst säga: „mamma! hvem är det som kommer der?* :— och en syn, sådan man beskrifver den i idyllen, låg för- mina ögon. Stora träd med rika löfkronor omgåfvo hela den vackra gården och bortskymde något litet det i enkel, men smakfull och prydlig stil uppförda landthuset. Under ett af dessa träd stod ett bord, och vid detta intog en förtjusande familj-grupp sin. sista måltid på dagen. Man såg den fina» svarta te'kannan med nunnan på locket, man såg det guld- gula smöret, de svällande brödbullarne, det kalla köttet, krönt med sirligt lagd persilja, man såg pankakor och sylt, och, bättre än allt detta, man såg en fryntlig, fin och proper landt- junkare, ur hvars öga godt hjerta och rik själ framlyste, och hyars minsta rörelse just var den man önskade hos en värd, i hvars hus man ämnade anropa både gästfrihet och bjelp- Hans blotta åsyn intog mig. Fyra älskvärda, enkelt men väl117 och snyggt klsrdda barn sprungo upp från bordet på samma gång som fadren. Och modem, — hon låg redan med oskrymtad, oförfalskad glädje om min hals. Det var Fru B. Och nar jag ville se på henne, för att riktigt öfvertyga mig om denna lyckliga slump, då ville hon icke släppa mig, icke ,feé upp,- men när jag slutligen fick se hennes blida, milda an- lete, då hängde elt par så vackra tårar i de halföppna ögonen, att jag kände hur äfven mina blefvo fulla och våta. 3. flora - hemmet. From: Nya teckningar ur hvardagslifvet, af Fredrika Bremec. Medlemmar af en familj borde emellanåt skiljas på någon tid. Det verkar* en i många fall helsosam förnyelse, och åter- föreningen är — när kärlek ligger i grunden — så rik, så rolig, en ny vår. Vi gå ej så långt, som visan, den der säger: „Allt samma och gamma vår lefnad gör sur, Omvexling förskönar vår hela'' natur! Jag vande jag ägde den skönaste mö, Jag leddes att lefva, om hon glömde dö." Men, så der halfvägs — d. v. s. med de två första ra- derna.— gå vi ändå. Dnder det Maj-lif, som uppstod i Mora-hemmet i den första tiden efter husfadrens ankomst, blommade alla sinnen; .äfven den slutna Valborg tycktes vackna upp till litet lif och deltagande; Olof var lycklig i känslan af att nu rara sin far närmare än någonsin, och Brigitta var helt yr i hufvudet af glädje och dansade om med sin morbror, sin moster, sin ad- junkt och med hvem hon fick tag uti. Endast Siri delade icke den allmänna glädjen, hon tycktes bli skyggare än förr, flydde den lyckliga fämiljen* vistades ute i skog och mark — man visste sällan hvar — och en slags vild melankoli kastade ofta sin skugga öfver hennes unga ansigt? och gaf ett nattligt tycke it hennes blick. Man såg henne sällan hemma, utom vid måltiderna, och det kostade på fru Ingeborg, som såg hur ofta professorns blickar sökte den unga flickan, ehuru han icke sade något; och de andras förmaningar till henne, att vara mera hemma, verkade ingenting. Tvenne aftnar i veckan för- famlades dock vanligen alla inom huset i en förtrolig krets, och det var de, då fru Ingeborg hade så kallad spinnsiuga.118 Då samlades alla husets qvinliga medlemmar, hvar med si» spinnrock, i den stora salen, der elden var tand på spisen. Och kring denna eld satte man sig och spann och spann, Och snart spann man herrarne fram, ty det gick muntert till vid spinnrockarne; der sjöngs visor, berättades historier, gafs och gissades gåtor. Fru Ingeborg fiade ett outtömligt förråd af sådana, och roade sig med att, sittande ibland spinner- skorna eller vandrande fram och åter i salen, bry deras huf- vuden med alla de under och ting, som hon „sett i konuu- gens gård", en gåtformel som hon ofta nyltjade. Fru Ingeborg var vanligen sjelf mycket glad under dessa aftnar och upplif- vade alla, och tillät icke gerna någon att undandraga sig bi- draget „till det allmänna bästa" af en berättelse, sång eller gåta. Siri sjöng vanligen någon liten lustig visa, och utmärkte sig i öfrigt blott vid gåtornas gissning, som mycket roadé henne. Dessa roade också Olof och påminte" honörn' de urål- driga tiderna i norden, då gåtor och sinnrika spörsmål vor» de klokas käraste nöje; då äfven gudarne drogo ut från sina ljusa boningar, för att i sådana ämnen täfla med jordkretsens jättar och sjelfva Oden ej gaf sig ro förrän han häruti hade mätt sig med och besegrat den kloka jätten Vafthrudner. Olof sjelf hade nu, i sina reseminnen, dyrbara bidrag att Iemna till spinnstugans nöjen. Han och löjtnant Lasse voro alltid der närvarande; de försökte till och med att spinna, men dels- gick tråden så ofta af, dels ruskades spinnrockarne dervid så obarmhertigt, att fruntimmerna undanbådo sig detta slags bi- träde af herrarne. Sednare på afton kom vanligen äfven professorn. Harts ankomst bland de sina verkade alltid ett förböjdt lif, ett ste- gradt interesse; ock äfven i „spinnstugan" var det så, antin- gen han der blott var åskådare och åhörare, eller — hvilket ofta var fallet — sjelf med någon berättelse gaf sin tribut tilt „det allmänna bästa". Få dagar efter Olofs återkomst var „spinnstuga" i hem- met, och alla voro församlade i husets stora sal. Fru Inge- borg hade gifvit konstiga gåtor, som Olof och Siri gissat i kapp. Valborg hade sjungit, en visa. Adjunkten hade härmat oboé och spruckna trumpeter. Löjtnant Lasse hade föreställt ett ångfartyg som sätter sig i rörelse, hvarvid flera spinnrockar råkade i stor fara, och Brigitla hade berättat åtskilliga anek- doter om „Käringen", en personlighet, som uträttar och säger många ting i Sverige, såsom till exempel:119 „Det vill jag se!" sa' käringen och köpte korpen för att se om han lefde i tvåhundra år. „Täck nu vår herre, nu hjelper jag mig sjelf!"' sa' kä- ringen, se'n hon kom upp på sina fötier igen. „Ja," sa' käringen, „någonting på, ral" var det, och var det inte amiral, så var det korporal." Om inte om hade varit emellan, så hade käringen bitit björn" m. m. m. m. Alla hade gifvit sin skärf till aftonens underhållning, och professorn hade skrattat och af hjertans grund njutit sitt hemlif. Upprymd och varm svarade han, på de ungas böner att berätta något, med följande drag ur Dal-allmogens lif: „En fader gick med sina båda dtittrar, en vinterafton, ' öfver Siljans is. I skymningen togo de miste om sin väg och kommo ut på en svag is, som brast under deras fötter. Den brast äfven för deras bemödanden att hålla sig fast och att komma upp igen. Blott en af dötlrarne lyckades att hålla sig uppe vid ett något fastare isstycke, och vid hennes axlar fäste sig i dödsångest den andra systern och höll sig uppe vid henne.: »Släpp mig, Margrela!" bad denna, „eljest går jag under Jag orkar knappast hålla mig uppe sjelf." Men den unga flickan, i sin dödsångest, släppte icke, utan höll sig fast som förut. Då hördes den sjunkande faderns allvarsamma röst: . „Hör du icke, Margreta, hvad Anna säger?" Och i ögonblicket, som flickan hörde de orden, släppte hon systern och lät sig sjunka i djupet med fadern. Systern lyckades att rädda sig; men ofta derefter kom hon till mig, i behof af,tröst för sina samvetsqval; ty hou tillräknade sig Margretas död. * „En fader rodde med sin unga son på Siljan. En storm växte upp; deras lilla båt blef omkull kastad och slun- gad långt ifrån dem. Men ett bräde flöt nära dem, och vid detta fästade sig fader och son. Men det kunde icke bära dem båda. Och när sonen det såg, sade han: „Gud välsigne dig, min far I Lef för min mor och mina syskon 1" Och han lät sig gå till botten." „Under det förskräckliga hungersnöds-året här, 1838, kom en dag till mig en Dalkarl, från en annan socken, och sade till mig:120 „Sälj mig ett par skeppund halm!" Mannen var af dessa stora, resliga gestalter, som man icke sällan ser här; dock hade han tydligen lidit af hungers?- nöden. Hatten med sina breda skyggen hade han dragit djupt ned i ansigtet. „Jag kan icke sälja halm åt dig," svarade jag på hans begäran: „jag har icke mer än jäg behöfver för mig och de fattiga af mina socknebor." , „Sälj mig ett skeppund blott 1" bad karlen. „Icke det heller kan jag," svarade jag; „hvad jag nu har qvar måste jag behålla för mig och mitt folk." „Ett hälft skeppund dål" vidblef Dalkarlen enträget. „Det gör mig ondtl" sade jag; „men icke en gång ett hälft skeppund kan jag lemna dig." Den stora karlen tog ett steg närmare mig, sade icke ett ord, men slöt upp hatten ur pannan och säg stinnt på mig. Han olät mig se att — han grät. Åsynen af denna smärta kunde jag icke uthärda. „Kom med mig", sade jag; „du skall få hvad du villi" Han följde mig och fick halmen, som han begärde. „Om det vore för mig11, sade han, „så skulle jag väl icke vara så här. Ty om vi menniskor lida och slita ondt, så är det icke mer än våra synder förljena och hvad vi böra och kunna bära; men de arma kreaturen — hvad hafva de väl förskyllat? I" 4. Ur ett tal till minne af konung Gustaf 1(1. By W. C. Bottiger. Kort efter Hertig Carls hemkomst från sin utländska färd företog kronprinsen i början af 1771 en dylik, åtföljd af sin yngste broder och sin fordne Guvernör, Riksrådet Grelve Scheffer. De. begge Grefvarne af Gotland och Öland hade uppgjort till sin reseplan, att tillbringa vintren i Galliens huf- * vudstad, sedermera med våren öfversegla till England, njuta sommaren under Italiens blida sol och med hösten hvila. ut vid Rhens drufvokullar. Efter att i Danmark hafva besökt anförvandterna till Sophia Magdalena, i Holstein en bror till Adolf Fredrik, i Brunsvig en syster till Lovisa Ulrika, fortsatte de öfver Nederländerna vägen till Paris, der de i slutet af121 Februari inträffade. Sitt hopp i afseende på de tillernade po- fitiska underhandlingarna med Franska kabinettet hade Gustaf till en stor del byggt på Frankrikes dåvarande Premier-Mini- ster, Hértigen af Choisene; men till sin ledsnad erhöll han redan i Zweibröcken tidning om denna ministers oförmodade fall, genom en af de många hof-intriger, som kring den svage Ludvig XV spunno sina qvinliga trådar. För denna miss- räkning fann han en ersättning i den personliga vänskap, iivarmed han af Franska konunga-familjen blef omfattad, och i den beundrande uppmärksamhet, som hans sällsynta egen- skaper, hans älskvärda umgänge, hans intagande snille til]- vunno honom öfverallt. • Pariserboerna förvånades, att bland nordens isar kunnat växa en Furste, som i förfinad bildning ,'«j tog, men gaf mönster: allt, hvad Paris egde utmärkt och lysande, täflade om hans ynnest, och i en af Franska Akade- miens sessioner, som Gustaf bevistade, uppläste A. Alembert en dialog ur Elyséen, der han lät Drottning Christina och Des Cartes utöfva sitt smicker på den snillrika Grefven af Gotland. Hvilken sorglig bild af det menskliga lifvets ombyt- lighet framställer ej taflan af del då så lysande hofvet i Ver- sailles ! INär, under de dagliga skådespelens glans, allas blickar riktades mot den kongliga loge, som tycktes innesluta lyckans högsta föremål, — hvilken inbillning var väl då nog mörk att .ana ett så tragiskt slut bakom framtidens ouppdragna täckelsel Der satt, omgifven af det mest skimrande hof i Europa, en åldrig'konung, med halfsläckt lif; — åt hans sista dagar voro heta q va I sparda. Der satt, strålande af ungdom och prakt, det nyss förmälda thronföljarparet, Ludvig och Marie Antoi- nette; — de sågo framför sig en thron, men ej, bakom den schavotterna och bilan. Der syntes, vid deras sida, de unga Prinsarna af Provence och Artois, i blomman af ett irrande iifs fridlösa utveckling; och slutligen, der ses Gustaf, arf- vingen till en krona i norden, beundrad, firad; lycklig, utan aning att nyss hans fader är i Sverge afliden, han sjelf i detta •ögonblick konung, och att, såsom sådan han en gång skall falla ett blodigt offer för sitt folk, året innan hans vän, den sextonde Ludvig, med lika tänkesätt delar ett lika öde. Adolf Fredrik var död — och på Seinens Strand helsades Gustaf för Sverges konung.122 ■ ' . ' ■ 5. Ur Srenska Folkets Historia, By E. G. Geijer. Men konungen lade sjelf hand vid verkat; och det är hans enskilda frikostighet som, Upsala Universitet har att tacka för sitt bestånd. Genom gåfvobref af den 31 Augusti 162l»tt gals ett I if, som består.; En ljusbild, som hon kan förvara. Och glänser den klar -t- bur ljufligt är då, Att vara en droppe af Lifvet! Må vindarne komma, må yindarne gå; Dig är det evärldliya gifvet LenitrSm's Swtdlih Grammar, 9130 2, Den Ulla Kolargossen, , By E. Geij er. „I skogen vid milan sitter far, Mor sitter hemma och spinner. Vänta, jag blir väl också karl, Får en fästemö efter mitt sinne 1 Det är så mörkt långt, långt bort i skogen. Tidigt med solen jag hemifrån gick : — Friskt lif, medan solen glimmar ! — Till far skall jag bära mat och dryck, Nu komma snart qväl,lens timmar. Det är så mörkt långt, långt bort i skogen. Jag är rädder på liten grön stig, . Der jag ensam i skogen månd' gånga; Men furorna se så mörkt på mig, Och bergen kasta skuggor så långa. Det är så mörkt långt, långt bort i skogen. Tra la lal — Friskt sinne som fogat i flygt! — Nu vill jag springa och sjunga — Hul Utur berget det svarar så styggt, Och ordena komma så tunga. Det är så mörkt långt, långt bort i skogen. Ack, vore jag hos min gamle far: Jag björnen hör brumma och sjunga. Och björnen han är den starkaste karl, Och skonar hvarken gamla eller unga, Det är så mörkt låbgt, långt bort i skogen. Och skuggan den faller så tjock, så tjock, Som en fäll öfver ensamma leden. Det tassar, det braskar öfver sten och stock Och trollena träda på heden. Det är så mörkt långt, låbgt bort i skogen. Ack, Gud, der är ett, der är tvål —'I sitt garn De mig ta — se, hur' granna de svingal De vinkat — Gud trösta mig, fattiga barn!131 Har gäller för lifvet att springa. Det är så mörkt långt, långt bort i skogen." Och natten, den nedsteg, och timman blef sen, Och vjllare och villare blef leden. Det tassar, det rasslar öfver stock och sten — Den lilla springer på heden. Det är så mörkt långt, långt bort i skogen. Med pickande hjerta, med rosblommad kind, Vid milan hos sin far han faller ner. Välkommen, välkommen, kär sonen min! „Ack, jag har sétt trollen och väl mer!" Det är så mörkt långt, långt bort i skogén. \ „Min son I Jag satt här så månget' år •Och är med Guds hjelp väl behållen. Den rätt kan läsa sitt Fådéir Vår, Han räddes hvarken fan eller trollen; Fast det är mörkt långt, långt bort i skogen.* 3. Flyttfåglarna. By Stagnelius. Se fåglarnes skara! Till främmande land De suckande fara Från Gauthiods strand. Med vädren de blanda Sitt klagande ljud: „Hvar skola vi landa? Hvart för oss ditt bud ?" Så ropar den fjädrade skaran till Gud. „Vi lemna med oro De skandiaka skär." Vi trifdes, vi voro I blommande lindar, " Der njtstet vi bfggt.: 9»132 Balsamiska vindar Oss vaggadé tryggt. Nu sträckes mot okända rymder vår flygt. Med rosiga hatten På lockar af guld Satt midsommarsnatten, I skogen, så huld. Ej kunde vi somna, — Så dejlig hon var — Af vällust blott domna, Tills morgonen klar Oss väckte på nytt från sin brinnande char. Xijuft träden då sänkte Kring tufvor sitt hvalf, Dem perlor bestänkte, Der törnrosen skalf. Nu sköflad är eken, Och rosen har flytt. Af vindarna leken I storm sig förbytt. Af frostblommor hvita är majfältet prydt. Hvad göra vi längre I norden? — Dess pol Blir dagligen trängre, Mer dunkel dess sol. Hvad båtar att qvida? Vi lem na en graf. Att fly i det vida, Gud vingar oss gafj Så våren oss helsade, brusande haf: Så fåglarna qväda På skyndande färd. Snart mottar de späda En skönare verld, Der rankorna skälfva I almarnas topp, Der bäckarne hvälfva Bland myrten sitt lopp, Och lundarna klinga af njutning och hopp.,133 När grymt sig förbyter Ditt jordiska väl, När höstvinden ryter, Gråt icke, o själ! Det ler bortom hafven Mot fågeln en strand; På hinsidän grafven Är äfven ett land, Förgyldt af den eviga morgonens brand. 4. lappens sang. By Franzén. Spring min snälla Ren, öfver berg och fält l Vid min flickas tält Får du krafsa se'n. Ymnig mossa der Under drifvan är. Dagen är så kort, Vägen är så lång: Spring du vid min sångl Låt oss skynda bort 1 Här är ingen ro, Här blott ulfvar bo.. Se, der flög en örn: Sail den vingar har ! Se, hur molnet farl Satt jag i dess hörn, Såg jag re'n kanske, Dig der borta le. Du! som hjertat här Fångade i hast: Så en vild-ren fast Vid en tam man snärl 01 du drar mig mer Än en fors dit ner.134 Se'ja jag fick dig se, Tusen tankar jag Har båd' natt och dag: tusen äro de, Och blott en ändå: Att dig ega få. Du må gömma dig Bakom däldens sten, Eller, med din ren, Fly till skogs för mig: Undan, undan skall Både sten och tall. Spring min snälla ren, Öfver berg och falt ! Vfd mill flickas tält Får du krafsa se'n. "tfmnig mossa der Under drifvan är. Försakelse. By Vitalis. Hvi skulle jag ej möta glad min plåga? Hon är en engel, sänd till mig från Gud. Hvi skulle jag defl gode Fadren fråga, Hyarför han valde henne'till sitt bud? Som fågeln under modi-ens vingar hvilar. Intill hans bröst jag lutar mig i ro, Och, kommer döden än med tusen pilar, Jag segrar dpck, och segren är min tro. Liksom en dufva mild sig bönen höjer Emot min Faders stjerneföste blå, Och, när min Fader i sitt ljus hon röjer Hon hviskar stilla i Jians öra så:135 Låt offret af min vilja Dig behaga, O Du, som djupet af mitt hjerta ser! Jag vill af Dig min kalk med kärlek taga, Liksom Du bon om utaf kärlek ger. 6. Sonimarfröjd. By Nicander. . Solens barn, du skOna Sommar, Kladd i gyllne skrud och kransat-. Glad jag dig till möte dansar, När, du öppnar mig din famn. Se, hur hela jorden blommar, Hör hur alla bäckar sjunga. Fåglarna på grenar gunga, QviUrande ditt ljufva namn. Sorl af bi'» kring blomsterkalkar, Solskin dfver gröna rågen, Stilla lugn på blåa vågen, Röda smultron mellan blad. Och ,en löfsal, som oss ^valkar, I hvars skugga vestanvinden Kysser rosorna från kinden, Och flyr bort med rofvet glad. Blomman är ju mer än knoppen. Sommaren är mer än våren, " Med sin blomsterkrans i håren, Och fullbordan mer än hopp. Solen, soninar. Ungdomstroppen Samlar sig i aftonstunden Mellan lindarna i lunden; Månen vaknar och går opp. Anm i arm med muntra sinnen; Genom Floras slott och dalar,136 Öfver perlbeklädda salar Tåget går med skämt och sang. Ljufva aningar och minnen Spricka ut. I ram ar strålar Månen skuggportratter målar, Som ledsaga skarans gång. Bakom silfvermolnet sitter JägaVn Amor tyst och smilar, Brynar sina rosenpilar, Lägger an och gifver fyr. Allt är fröjd. I dagens glitter Ha de sköna hvar sin spegel, Till dess Amor-sina segel Rakt mot månens skifva styr. Nu man snafVar öfver tufVor, Plockar lysmask opp kring hatten, Skiljes åt och gifver natten, Somnar in vid vaktelslag. Dragen sist af små små dufvor, Körande med perletömmen, Kommer lilla Silfen Diömmen Med inbillningens behag. Vecklar ut för själens öga, Sina landskapstaflor gröna, Sin%englar undersköna — Var välkommen, blida dröm ! Älsklingsbarn af solen höga, Måste vi dig snart försaka. Sommar! skynda dig tillbaka, Och din bröllopsskrud ej glöm.137 7. Sen Ijufra offerdöden. By Nicander. ~ Det ord, som för mig sjelf jag djupast döljer Jag ensam ser och känner och förstår. ~ Med eldsdrag ristad i mitt hjerta slår Den skrift, som slöjan blott för verlden döljer. Och ingen tår, som mina kinder sköljer, Att plåna ut dess jn nehåll förmår. Hvad är mot själens brand en ensam tår? Blott olja, hvarpå större låga följer. Men ackl om lågan släcktes i mitt bröst, Och se'n i andra hjerta n återväcktes, Jag dog af sorg deröfver att hon släcktes. Att ensam brinna, offras — är min tröst. Jag stolt och glad vill martyrkronan bära, Om Dina lågor endast mig förtära. 8, From the tragedy : Runesvirdet By Nicander. Alrik (sakta). Som Surtur — ja 1 den liknelsen var härlig. (högt). Mig tyckes, då jag ser den stora bilden, Så ståtligt prydd med guld och silfverkedjor, Med kopparhatt, stålhandskar och ett svärd, Som vore jag ett barn ännu. Jag minnes, Hur jag en afton till Upsala lände, Att se en offerhögtid, med min Fader. Jag kom så in i gullbeprydda templet, Der folkets mängd i dunkel andakt trängdes, Och varseblef längst fram i östra hvalfvet Thors gudabild, så stor och vördigt bildad, Af stjernor och af facklor öfverstrålad. Den bilden trodde många vara Thor,138 Den höge Asen sjelf, och föllo neder, Och dyrkade den stora bilden troget, Ehuru vi och alla mer invigda 1 bilden endast se en bild af Thor, Som håller folkets andakt der tillsammans. Mig fattade en obegriplig längtan Att slå den sönder, för att få beskåda, Hur gudens innandöme var beskaffadt. Ty då jag något ser, som synes konstigt Förfiirdigadt, som glänser uppå ytan, Jag tänker strax: hur.är det innanföre? Och tingens hjerta vill jag alltid skåda. Just nu rann öfver mig den samma tanke; Det vore roligt se den gamle Erik I botten bättre, och förvisst förnimma, Om han så m«ktig'är, som det förkunnas. Du Skäggegud 1 drag svärdet ut till kamp, Ty Alrik vill din gudakraft försöka: (Han slår bilden i stycken. Eh del af folket drar sig af fasa undan. Bifallsrop bakifrån.) Så bären nu hvar en sitt stycke hädan, Ty jag har delat Guden ibland eder. En härlig upptäckt 1 att af ett beläte I hast framskapa många, många Gudar, Af hvilfca hvar och en är lika god Ock lika mäktig, som den hela var. Tillbedjen flitigt, Svear! Sjungen, Prester! Ty väl jag ser, att våra fäders minne Har dunstat bort i edert dufna sinne; 9. Frithkf kommer till Kung Ritag. From: Tegnér's Fritfiiofa Saga. Kung Ring han satt i högbänk om julen ®ch drack mjöd, hos honom salt hans drottning, så hvit och rosenröd. Som vår och höst dem båda man såg bredvid hvarann, hon var den friska våren, den kulna. höst var han. Då trädde uti salen en okänd gubbe in, från hufvud och till fötter han insvept var i skinn.139 Han hade, staf i handen och lutad sågs han gå., men högre än de andra den gamle var ändå. Han satte sig på bänken längst ned vid salens dörr .. der är de armas ställe ännu, som det var förr. De hofmän logo smädligt och sågo till hvarann. — ' och pekade med fingret på luden björnskinnsman. ^ ; Då ljungar med två ögon den främmande så hvasst, med ena handen grep han en ungersven i hast, helt varligen han vände den hofman upp och ned, då tystnade de andre; vi hade gjort så med. „Hvad är för larm der nere? Hvem bryter kungens frid? Kom upp till mig, du gamle, och låt oss talas vid. Hyad är ditt namn? Hvad vill du? Hvar kommer du ifrå; Så talte kungen vredgad till gubben, gömd i vrån. „Helt mycket spör du, konung, men jag dig svara vill. Mitt namn ger jag dig icke, det hör mig ensam till. I Ånger är jag uppfödd, min arfgård heter Brist, hit kom jag ifrån Ulfven, hos honom låg jag sist. Jag red i ford na dagar så glad på drakens rygg, han hade starka vingar och flög så glad och trygg; nu ligger han förlamad och frusen jemte land, sjelf är jag gammal vorden och bränner salt vid strand. Jag kom att se diii vishet, i landet vida spord, då mötte man med hån mig, för bån är jag ej gjord; jag tog en narr för bröstet och vände honom kring, dock steg han opp helt oskadd, förlåt mig det, kung Ring 1" „Ej illa, sade kungen, du lägger dina ord; de gamle bör man ära, kom sätt dig vid mitt bord. Låt din förklädning falla, låt se dig som du är, förklädd trifs glädjen icke, jag vill ha glädje här." Och nu Mn gästens hufvud föll luden björnhud ner, i stället för den gamle, enhvar en yngling ser. Ifrån den höga pannan, kring skullran bred och fult de ljusa lockar flöto liksom ett svall af gult.140 Och präktig stod han för dém i sammetsmantel blå, i handsbredt silfverbälte med skogens djur uppå. I drffvet arbet alla den konstnär bragt dem an, och rundt kring hjeltens midja de jagade hvarann. Och ringens gyllne smycke kring armen satt så rikt, vid sidan hang hans slagsvärd, en stannad ljungeld likt. Den lugna bjelteblicken kring sal och gäster for, skön "Stod han der som Balder, och hög som Asa-Thor. Den häpna drottnings kinder de skifta färg så snällt, som röda norrsken måla de snöbetäckta fält: som tvenne vattenliljor inunder stormens larm stå gungande på vågen, så häfdes hennes barm. Nu blåste lur i salen och tyst blef öfverallt, ty nu var löftets timma och in bars Frejers galt. Med kransar omkring bogen, och äpple uti inund, och fyra knän han böjde på silfverfatets rund. Och konung Ring sig reste i sina lockar grå, han rörde galtens panna och gjorde löfte så: „Jag svär att Frithiof vinna, fastän en kämpe stor; så hjelpe Frej och Oden, derhos den starke Thor!" Med trotsigt löje reste sig främlingen så hög, en blixt af hjeltevrede hans anlet öfrertlög; han slog sitt svärd i bordet, så det i salen klang, och upp från ekebänken hvarenda kämpe sprang, »Och hör du nu, Herr Konung, mitt löfte äfvenväl: ung Frithiof är min ft-ände, jag känner honom väl. Jag svär att Frithiof skydda, och var. det mot en verld; så hjelpe mig min Norna, derhos mitt goda svärdlu Men Kungen log och sade: „HeIt dristigt är ditt tal, dock, orden äro fria i nordisk kungasal. Fyll honom hornet, drottning, med vin som du har bäst., den främling, vill jag hoppas, i vinter är vår gäst 1* Och drottningen tog hornet, som framför henne stod, af urens panna brutet, en kostelig klenod,141 på blanka silfverfötter, med mången gyllne ring, med forntids bilder sirad och runeskrift omkring. Med nederslagna ögon hon räckte hornet då, _ - men darrande var handen, och vin blef spildt decpå. Som afionrodnans purpur på liljorna ibland, — de dunkla droppar brunno på hennes hvita hand. Och glad tog gästen hornet utaf den ädla fru; ej tvenne män det tömde, som männer äro nu; men lätt och utan tvekan, den drottning till behag, den väldige det tömde uti ett andedrag. Och skalden tog sin harpa, han satt vid kungens bord och sjöng ett hjertligt qväde om kärleken i Nord, om Hagbart och skön Signe, och vid hans djupa röst de hårda hjertan smälte i stålbeklädda bröst. Han sjöng om Valhalls salar och om -Einheriers lön, om tappre fäders bragder på fältet och på sjön. Då grep hvar hand åt svärdet, då flammade hvar blick och flitigt omkring laget det djupa hornet gick. Helt skarpt blef der nu drucket allt i det kungahus, hvar enda kämpe tog sig ett ärligt julerus, gick sedan bort att sofva förutan harm och sorg; men konung Ring den gamle sof hos skön Ingeborg 10. Rings Dräpa. From: Tegnér's Frithiofs Saga. Sitter i högen Nu rider rike högättad höfding. Ring öfver Bifrost, slagsvärd vid sidan, svigtar för bördan skölden på arm. bågiga bron. Gångaren gode Upp springa Valhall» gnäggar derinne, hvalfdörrär vida; skrapar med guldhof Åsarnas händer grundmurad graf. hänga i hans.142 Thor är ej hemma, härjar i härnad. ValBder vinkar vinbägarn fram. " Ax HätflT Frej kring -konungens krona. Frigg binder blåa blommor deri. Brage, bin gamle, griper i guldsträng, stillare susar sången än förr. Lyssnande hvilar Vanadis hvita barmen mot bordet, brinner och hör: „Högt sjunga svärden ständigt i hjelmar; brusande böljor blodas alltjemt. Kraften, de gode "Gudarnas gålva, bister som Berserk biter i sköld. Derför var dyre drotten oss kär, som stod med sin sköld för fredliga fält: Sansade styrkans skönaste afbild steg som en offer- -ånga åt skyn. Ord väljer vittra Valfader då han sitter hos Saga, Söquabftcks mö. Så klungo kungsord, klara som Mimers böljor, och derhos djupa som de. Fridsam förlikar Forsete tvisten, domarn vid Urdas vällande våg. Så satt å domsten dyrkade drotten, blidkade händer blodhämden bjöd. Karg var ej kungen, kring sig han strödde dvergarnas dagglans, drakarnas bädd. Gåfvan gick glad från gifmilda handen, lätt från hans läppär lidandets tröst. Välkommen, vise Valhalla-arfving I Länge lär Norden lofva ditt namn. Brage dig helsar höfviskt med horndryck, Nornornas fridsbud nerifrån Nord!"This book is a preservation facsimile produced for the University of Illinois, Urbana-Champaign. It is made in compliance with copyright law and produced on acid-free archival 60# book weight paper which meets the requirements of ANSI/NISO Z39.48-1992 (permanence of paper). Preservation facsimile printing and binding by Northern Micrographics Brookhaven Bindery La Crosse, Wisconsin 2015